Menu

Tiina Ferm: Hybridhot är en utmaning för Europa

Inrikesministeriet 22.10.2019 9.50
Kolumn

Med hjälp av hybridpåverkan försöker man undergräva medborgarnas förtroende för demokratin och de europeiska värdena och försvaga EU:s enighet. Hybridpåverkan har bland annat förekommit i försök att påverka valresultat, manipulera sociala medier och lamslå de offentliga tjänsterna genom cyberangrepp – utan att glömma förgiftningsfallet i Salisbury. Hybridhot som utvecklas snabbt är således en utmaning på lång sikt, och under Finlands EU-ordförandeskap har man satsat stort på beredskap för och bekämpning av dem.

Finland har ordnat fyra politiska diskussioner utifrån fiktiva händelser på olika nivåer (så kallade hybridövningar) och behandlat ämnet vid tiotals möten i EU:s arbetsgrupper. Därför kommer Finlands EU-ordförandeskap åtminstone att bli ihågkommet för höjning av medvetenheten om hybridhot och främjande av EU:s kristålighet med anledning av hybridhot.

Finlands modell för övergripande säkerhet som exempel

Finlands modell för övergripande säkerhet ses internationellt som ett föredöme i beredskapen för hybridhot. Ett typiskt särdrag hos hybridhot är att påverka myndighetsverksamhetens gränsytor samt att bedriva verksamhet i den så kallade gråzonen. Verksamhet i gråzonen innebär att gränsen mellan krig och fred fördunklas. Det kan till exempel vara fråga om en omfattande störningssituation där myndigheternas förmåga att tåla belastning av hybridpåverkan och dess följder har försvårats, men situationen är ännu inte så allvarlig att undantagsförhållanden och befogenheter enligt sådana råder i landet.

Finland har strävat efter att upplösa gränserna mellan den inre och den yttre säkerheten och att främja en tvärsektoriell samordnad och övergripande hantering av hybridhot. Under Finlands ordförandeskap har det inrättats en övergripande arbetsgrupp med fokus på hybridhot (Horizontal Working Party on Enhancing Resilience and Countering Hybrid Threats) i Europeiska unionens råd. Med hjälp av den permanenta arbetsgruppen förbättras i enlighet med modellen för övergripande säkerhet olika politiksektorers och EU-byråernas lägesuppfattning, inbördes informationsutbyte och samarbete i fråga om beredskapen för hybridhot.

Riktade trakasserier mot myndigheter och journalister är ett oroväckande fenomen

En öppen och fri offentlig debatt är en del av det demokratiska samhället. Yttrandefriheten kan dock missbrukas genom hatretorik eller spridning av avsiktlig felaktig information, det vill säga desinformation, och genom riktade trakasserier mot till exempel tjänstemän och andra samhällsaktörer, såsom journalister.

Som ordförande i Europeiska unionens råd har Finland strävat efter att på EU-nivå hitta metoder som bekämpar desinformation och riktade trakasserier. Undersökningar har visat att medborgarnas förtroende för samhällets centrala institutioner, såsom myndigheter och massmedier, har ett samband med medborgarnas beredskap att ta emot och aktivt behandla information under kriser. Betydelsen av förtroendet mäts alltså konkret åtminstone i det skede när myndigheterna och medierna ger medborgarna anvisningar och lägesinformation i en krissituation.

Vid konferensen om hybridhot och bemötande av dem behandlas ny teknik

Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (Hybrid CoE), som finns i Helsingfors, har under sin korta verksamhet blivit en viktig aktör, som främjar samarbetet kring hybridhot och stöder de deltagande ländernas medvetenhet om samhällets sårbarhet. 

Som en del av EU-ordförandeskapet ordnar Finland i samarbete med kompetenscentret konferensen ”Hybrid Threats – Hybrid Response in Modern Security Environment” i Helsingfors den 23 oktober. Konferensen öppnas av inrikesminister Maria Ohisalo. I panelerna kommer man att diskutera begrepp med koppling till hybridhot, demokratins framtid samt hybridscenarier inom kritisk infrastruktur och ny teknik.

Tiina Ferm, chef för hybridfrågor, inrikesministeriet

Maria Ohisalo
desinformation
hybridhot
säkerhet och trygghet