Hoppa till innehåll

Jaana Husu-Kallio: Den europeiska livsmedelspolitiken handlar om klimat och ekonomi samt människornas och miljöns välbefinnande

EU2019FI
Utgivningsdatum 4.12.2019 9.04
Kolumn
Foto: jord- och skogsbruksministeriet

Det finländska ordförandeskapet ordnade denna höst tillsammans med kommissionen ett möte som gav medlemsländerna möjlighet att redogöra för sina egna synpunkter på en hållbar livsmedelspolitik och bistå kommissionen i beredningen. Livsmedelspolitiken har ett nära samband med den nya kommissionens program om en grön giv (Green Deal). Varför vill EU nu ha en gemensam livsmedelspolitik? Vad vill man uppnå med en hållbar europeisk livsmedelspolitik?

En grön giv är EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens sektorsövergripande plan för hållbar verksamhet och ekonomi. En av de fem pelarna i planen gäller hållbar livsmedelspolitik från jord till bord – from Fields to Fork. von der Leyen har gett sin vice ordförande Frans Timmermans hundra dagar tid att bereda en grön giv och arbeta fram förslag för att lyckas med det.

Livsmedelspolitiken påverkar miljön och människornas välbefinnande

EU:s vilja att skapa en hållbar livsmedelspolitik är viktig inte bara för Europa utan också för övriga världen: EU är världens största exportör och importör av livsmedel, det vill säga en aktör vars beslut påverkar miljön och människornas välfärd också utanför unionens gränser. Genom livsmedelspolitiken har EU en möjlighet och också en skyldighet att ansvara inte bara för den egna befolkningen, utan också för att hållbar utveckling blir verklighet utanför kontinentens gränser.

EU:s livsmedelspolitik inverkar direkt och indirekt på hur stort klimatavtryck livsmedelsproduktionen lämnar samt på vilka sociala, ekonomiska och kulturella konsekvenser som följer av att vi dricker en kopp kaffe eller äter en banan i Europa.

Det handlar inte bara om klimatpåverkan utan också om konsekvenserna för människors och djurs välbefinnande, vattenhushållningen och naturens biologiska mångfald. I själva verket hänger FN:s alla sjutton mål för hållbar utveckling samman med mat. Som Finlands FN-förbund påminde oss om på världshungerdagen svälter över 800 miljoner människor runt om i världen samtidigt som cirka en tredjedel av all den mat vi producerar går förlorad i form av spill.

Miljarder av människor lider av brist på näringsämnen samtidigt som övervikt orsakar allvarliga hälsoproblem. Enligt OECD sänker övervikt EU:s bruttonationalprodukt med 3,3 procent bland annat genom lägre produktivitet och sysselsättning. Dagens livsmedelssystem är ännu långt ifrån hållbart.

Samarbete är nyckeln till en hållbar europeisk livsmedelspolitik

En förutsättning för en hållbar europeisk livsmedelspolitik är ett fördomsfritt samarbete mellan olika sektorer och branscher. Det handlar uttryckligen om gemensamma strategiska mål vars konsekvenser mäts i euro och i liv. Målet för en hållbar livsmedelspolitik är att trygga primärproduktionens lönsamhet, miljöns välbefinnande och människors hälsa.

Vi måste se till att livsmedelsbranschen är kompetent och konkurrenskraftig. Konsumenterna måste få högkvalitativa livsmedel till ett konkurrenskraftigt pris. Genom livsmedelspolitiken ser vi också till att vi tryggt kan äta vår mat och att vi har tillräckligt med mat även när samarbetet mellan staterna rubbas, djursjukdomsepidemier hotar eller torkan förstör skörden.

Det är alltså hög tid att visa intresse för livsmedelspolitiken och att bedriva ett verkningsfullt samarbete som sträcker sig över de politiska sektorernas gränser.

Jaana Husu-Kallio, kanslichef, jord- och skogsbruksministeriet