Hoppa till innehåll

Tuomo Kurri: Migrationsdiskussionen under Finlands ordförandeskap har varit aktiv och framtidsinriktad

EU2019FIInrikesministeriet
11.12.2019 9.21
Kolumn

Finlands EU-ordförandeskap närmar sig sitt slut. Trots att vårt ordförandeskap inföll vid en utmanande tidpunkt med Europaparlamentsval och tillsättande av en ny kommission har situationen kunnat utnyttjas i migrations- och asylpolitiken: Under Finlands ordförandeskap har det tagits en behövlig timeout i diskussionen innan den nya kommissionen lägger fram nya författningsförslag nästa år.

De framtidsdiskussioner som nu har förts mellan medlemsländerna utgör en värdefull grund för både rådets och kommissionens arbete under den kommande lagstiftningsperioden. 

Migrationen förutsätter ett övergripande tillvägagångssätt

Under Finlands ordförandeskap har migrations- och asylpolitiken diskuterats på både ett övergripande sätt och ett framtidsinriktat sätt som är anpassat till brytningspunkten i unionens institutioner. Våra strategiska diskussionsunderlag har även fått beröm för sin övergripande roll i struktureringen av diskussionerna. Finland har framhävt en kunskapsbaserad och framtidsinriktad migrationspolitik. Strävan har varit att väcka diskussion om hur den insamlade informationen bättre skulle kunna utnyttjas vid beredningen av en framtidsinriktad politik.

Redan i början av ordförandeskapet framhöll Finland behovet av att skapa samförstånd mellan världsdelarna om gemensamma utmaningar och möjligheter i fråga om migration. Under hela ordförandeskapet har man framhävt vikten av verkliga partnerskap med länder utanför EU och särskilt med Afrika. Betydelsen av dessa partnerskap har också synts i diskussionerna om laglig invandring.

Under det gångna halvåret har alla de viktigaste migrationsrutterna behandlats på ett jämlikt sätt. Rutterna har granskats på ett övergripande sätt ända från ursprungsländerna via transitländerna till Europas gränser. Ordförandelandet har tagit upp till diskussion de olika bakomliggande orsakerna till migrationen, de föränderliga rutterna och de faktorer som påverkar migrationen i framtiden.

Konkretare samarbete med ursprungs- och transitländerna

Medlemsländerna är eniga om behovet av att stärka samarbetet med länder utanför EU när det gäller återvändande. Före Finlands ordförandeskap har det nästan inte alls förts någon konkret diskussion om samarbetsinstrumenten, med undantag för viseringspolitiken. Under sitt ordförandeskap har Finland införlivat främjandet av samarbete kring återvändande i det övergripande partnerskapet mellan EU och länder utanför EU. Ur detta perspektiv har det inletts en diskussion om kopplingarna mellan olika politikområden och konkretiserats hur incitament kan utnyttjas.

Som rådsordförande har Finland understött ett smidigt införande av den incitamentsmekanism som ingår i viseringskodexen och som träder i kraft i februari 2020. Genom den nya mekanismen utvärderas det minst en gång per år hur väl samarbetet kring återvändande fungerar, och utifrån utvärderingen kan man föreslå visumbegränsningar eller visumlättnader i förhållande till ett visst land utanför EU. Som första ordförandeland har Finland också inlett en diskussion om kopplingarna mellan migrations- och handelspolitiken. Inledningen till diskussion om denna utmanande fråga ansågs vara konstruktiv och balanserad.

Även återintegrationen av återvändare har varit ett centralt tema under Finlands ordförandeskap. I diskussionerna har Finland lyft fram att det utöver att stödja enskilda återvändare är viktigt att stärka ursprungsländernas kapacitet att ta emot återvändare. Verksamheten måste samordnas särskilt med aktörer som bedriver utvecklingssamarbete.

Reform av det gemensamma asylsystemet

Genast i början av vårt ordförandeskap stod det klart att det inte var ändamålsenligt att främja de aktuella förslagen till lagstiftning om asylpolitiken som sådana. Vi befinner oss ju i en situation där vi av den nya kommissionen förväntar oss nya initiativ till en reform av asylsystemet. Därför tog diskussionerna avstånd från de egentliga författningstexterna och behandlade i stället de centrala frågorna i reformen tematiskt och pragmatiskt.

I arbetsgruppsdiskussionerna har man spridit information om medlemsländernas praxis till exempel när det gäller screening av asylansökningar. Dessutom har man på ett pragmatiskt sätt behandlat kopplingarna mellan asyl- och återvändandeförfarandet. Den nya kommissionen förväntas också ta itu med dessa kopplingar. I diskussionerna har det varit viktigt att få höra om medlemsländernas egen praxis och att öka förståelsen för bakgrunden till olika synpunkter. Både medlemsländerna och kommissionen har ansett att detta informationsutbyte är behövligt.

Nästa år är först Kroatien och sedan Tyskland rådsordförande och den nya kommissionen kommer att lägga fram nya förslag. Det ska bli intressant att se hur den reform av asylsystemet som länge har stått stilla kommer att sättas igång igen. Vi måste nämligen gå vidare, det finns inga alternativ. Ansvaret ska delas och med tanke på systemets funktion måste också harmoniseringen fortsätta.

Medlemsländerna är eniga om att asylförfarandet måste vara effektivt. Det behövs många gemensamma insatser för att nå detta mål. I framtiden måste också Europeiska stödkontoret för asylfrågor ha en stark roll i samordningen av den operativa verksamheten.

Tuomo Kurri, direktör, inrikesministeriet, ordförande i strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl