Meny

Tapani Piha, Sari Palojoki, Tuula Helander och Pasi Mustonen: Tekniken kan skapa välfärd och hållbar tillväxt

EU2019FI 19.12.2019 9.47 | Publicerad på svenska 19.12.2019 kl. 15.12
Kolumn

Finland har under sitt EU-ordförandeskap strävat efter att skapa diskussion om samspelet mellan människors välfärd och ekonomisk tillväxt. Den 24 oktober 2019 antog Europeiska unionens råd slutsatser om välfärdsekonomi vid det andra mötet i rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor under Finlands ordförandeskap.

Rådets slutsatser om välfärdsekonomi syftar till att sätta människor och deras välfärd i centrum för politik och beslutsfattande. Människors välfärd och en hållbar ekonomisk tillväxt är mål som ömsesidigt stärker och inte strider mot varandra. 

Hälsa, som är en viktig bakgrunds- och delfaktor för välfärd, skapas oftast inte inom hälso- och sjukvården utan genom utbildning, socialt stöd och ett aktivt vardagsliv. Men det är hälso- och sjukvården som styr hälsofrämjandet och ger oss vård när vi blir sjuka. En bättre hälsa ger oss möjlighet att studera, arbeta och njuta av livet. Helhetsinverkan av en bättre hälsa går långt utöver hälsans effekt på tillväxten av bruttonationalprodukten.

Tekniken har en avgörande roll såväl för hälsan som inom andra områden i livet. Den snabba tekniska utvecklingen – alltifrån ledproteser, artificiell intelligens inom radiologi till hälso- och träningsappar – gör det möjligt att skapa en aldrig förut skådad nivå av hälsa och välfärd. Elektroniska patientjournaler är en hörnsten i hälso- och sjukvården. Digitala informationssystem är avgörande när en integrerad och individanpassad vård skapas och hälso- och sjukvården och socialvården förs närmare varandra.

Hållbar tillväxt kan inte skapas utan hälsa och välfärd – men inte heller utan digital utveckling. 

Digital teknik, robotteknik och artificiell intelligens är ny välfärdsteknik

Hälso- och sjukvården står liksom många andra samhällssektorer på tröskeln till digital omställning. Vi måste modigt ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.

På grund av den snabba tekniska utvecklingen måste hela befolkningen ha möjlighet till livslångt förvärvande av digitala färdigheter och digital kompetens. Och inte enbart för att bemöta de utmaningar som digitaliseringen medför utan också för att ta vara på de möjligheter som nya anställningsformer erbjuder. 

Tekniken måste vara tillgänglig för alla. Många undersökningar ger vid handen att användningen av digitala verktyg är beroende av färdigheter och kunskaper och inte av åldern som sådan. Eftersom den europeiska så kallade silverekonomin växer snabbt, måste industrin anpassa sin teknik till äldre människors och missgynnade gruppers behov. Samhället måste särskilt stöda dessa gruppers digitala kompetens.

Robotar och artificiell intelligens kan hjälpa människor att leva ett hälsosamt liv, att tillfriskna från sjukdomar, att leva självständigt hemma och att återhämta sig efter en skada. På grund av den enorma potentialen och den fortfarande oklara karaktären hos robotarna och den artificiella intelligensen understryks behovet av att följa de etiska riktlinjer om tillförlitlig artificiell intelligens som har föreslagits i Europeiska unionen. 

Den innovativa tekniska utvecklingen förändrar det sätt på vilket människors välfärd kan främjas och hur hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster kan tillhandahållas. Detta kan öka tjänsternas kostnadseffektivitet, effektivitet och kvalitet samt motverka ojämlikhet i fråga om tillgång och resultat.

Ett digitalt samhälle gynnar människors välfärd

Oberoende av hur avancerad tekniken är, så räcker den inte i sig. Tekniken är en del av lösningen, men den behöver en solid rättslig ram, välorganiserade arbetsflöden, utbildade yrkesutövare och välinformerade medborgare. För att kunna utveckla sådana väl fungerande lösningar är ekosystem som bygger på ett smidigt och kontinuerligt samarbete mellan offentliga och privata aktörer nödvändiga. Dessa ekosystem kan vara lokala, men de kan också vara gränsöverskridande. 

Europa behöver en starkare (digital) inre marknad. Europeiska kommissionen har föreslagit ett europeiskt hälsodataområde (European Health Data Space) för att påskynda uppbyggandet av kompatibla digitala infrastrukturer i Europa. Ett europeiskt hälsodataområde som bygger på att främja gränsöverskridande utbyte av hälsouppgifter kan både möjliggöra en obruten vårdkedja för medborgarna och ge forskningen ett enormt incitament. Initiativet till en digital inre marknad, vars syfte är att skapa ett säkert och integritetsskyddat kunskapsunderlag med mer än en miljon sekvenserade genom, visar hur ny information på ett gränsöverskridande sätt kan göras tillgänglig för hälso- och sjukvården och forskningen. 

En människocentrerad välfärdsekonomi och en etiskt sund dataekonomi är konkurrensfördelar för Europa. 

Tapani Piha, specialsakkunnig (Finlands EU-ordförandeskap), social- och hälsovårdsministeriet

Sari Palojoki, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet

Tuula Helander, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet

Pasi Mustonen, specialsakkunnig (hälsosektorn), Finlands ständiga representation vid EU

hälsa
teknologi
välfärd