Meny

Liisa Leppävirta: ”Det handlar om EU:s framtid” – Hur bör öppenheten i unionen utvecklas?

EU2019FIJustitieministeriet 2.10.2019 16.30
Kolumn
Foto: justitieministeriet

Främjandet av öppenhet i Europeiska unionen har varit en central fråga för Finland under hela medlemskapet i EU. När Finland anslöt sig till unionen lämnade man en förklaring till anslutningsfördraget enligt vilken Finland som medlem i EU fortsätter tillämpa den offentlighetsprincip som ingår i Finlands förvaltningskultur. Denna förklaring har styrt Finlands verksamhet i EU i mer än 20 år.

Att som ordförande bidra till insyn

Ökad insyn har varit ett centralt mål för Finland också under tidigare ordförandeskap. Finland har behandlat frågan på ett övergripande sätt. År 1999 var det aktuellt att främja bland annat förhandlingarna om EU:s öppenhetsförordning. Tyngdpunkten i 2006 års åtgärder låg på att ge allmänheten möjlighet att på webben följa ministerrådets möten där lagstiftningsärenden behandlas. På samma linje fortsätter man också under detta ordförandeskap.

Enligt det talesätt som ofta hörs i EU-kretsar är det inte ordföranden som styr agendan, utan agendan som styr ordföranden. Även när det gäller öppenhetsfrågor valdes åtgärderna under ordförandeskapet 2019 ut med utgångspunkt i aktuella och pågående diskussioner. De diskussioner som har förts har på ett eller annat sätt gällt en utvidgning av öppenhetsregistret, det vill säga det så kallade lobbyregistret, och en ökning av offentligheten i lagstiftningsärenden. Finland strävar efter att främja båda projekten under sitt ordförandeskap.

Man fortsätter att förbättra insynen i ministerrådets diskussioner genom att öka antalet offentliga debatter, som denna gång även kommer att gälla andra ärenden än lagstiftningsärenden. Finland är det första ordförandelandet som genomför den nya strategiska agendan 2019–2024 i rådets arbete. I rådets olika sammansättningar diskuteras det hur EU:s verksamhet inom olika sektorer ska utvecklas. Särskilt dessa diskussioner kan följas på webben.  

Diskussion om framtida öppenhet

Ordförandeskapet, som infaller vid en brytningspunkt i EU-institutionernas verksamhet, erbjuder en möjlighet att också föra diskussion om framtiden. Under beredningen av ordförandeskapet ordnade justitieministeriet tillsammans med Helsingfors universitet en workshop där man diskuterade aktuella EU-frågor och dryftade teman som kan eller bör lyftas fram under Finlands ordförandeskap. På basis av workshoppen beslutade man att Helsingfors universitet och ordförandeskapet ska ordna ett gemensamt seminarium i Bryssel i september om EU:s framtida öppenhet.

Seminariet var fullsatt av olika parter med intresse för temat: företrädare för medlemsländerna, EU:s institutioner och det civila samhället samt universitetsanställda och journalister.

Dagens första paneldiskussion fokuserade på att insyn tryggar demokratin i unionen. En advokat, som vid EU-domstolen fört många talan som rör EU:s bestämmelser om handlingars offentlighet, höll ett bra anförande om varför han upplever att öppenheten i unionen är så viktig att han vill prioritera frågan inom ramen för sitt fullspäckade schema.

Senare under seminariet steg företrädare för EU:s institutioner och aktörer i det civila samhället in på scenen, och diskussionerna gick djupare in på frågor kring allmänhetens tillgång till institutionernas handlingar. Enligt anförandena är det viktigt att försöka hitta en balans mellan effektiviteten i institutionernas verksamhet och den insyn som möjliggör delaktighet. Under kaffepausen förde man intensiva diskussioner och läste tillsammans öppenhetsförordningens artiklar om allmänhetens tillgång till institutionernas handlingar. När tillräckligt många jurister med intresse för samma ämnesområde samlas, resulterar det ofta i ett intensivt juristeri. 

När seminariet avslutades påminde företrädaren för Europeiska ombudsmannen om vad det i grund och botten är fråga om: Europas framtid. Att medborgarna och frivilligorganisationerna ställer frågor om EU:s verksamhet är ett gott tecken, eftersom det betyder att människorna är intresserade av EU. All information behöver inte vara offentlig, men den information som ges måste vara tillräcklig för att stödja demokratin i EU:s beslutsfattande och möjliggöra delaktighet.

För flera år sedan fördes resultatlösa förhandlingar om en revidering av EU:s öppenhetsförordning. Efter det har inga betydande diskussioner om unionens framtida öppenhet förts. Seminariet erbjöd en plattform för sådana diskussioner. Under pauserna konstaterades det att det är länge sedan alla ”öppenhetsnördar” har fått möjlighet att utbyta tankar med varandra.

Med beaktande av temat ville man föra debatten om EU:s framtida öppenhet på ett så inkluderande och öppet sätt som möjligt. Om du missade seminariet, så finns inspelningar från det på rådets webbplats.

Liisa Leppävirta
specialsakkunnig i EU-ärenden

Europeiska ombudsmannen
Europeiska unionens råd
handlingsoffentlighet
öppenhet