Meny
FI SV EN DE FR

Anna-Maja Henriksson: Tjugo år sedan EU:s rättsliga område skapades – arbete och resultat som garanterar en trygg och smidig vardag

EU2019FIJustitieministeriet 17.7.2019 14.07
Kolumn
Justitieminister Anna-Maja Henriksson
Foto: Laura Kotila, statsrådets kansli

Under Finlands första EU-ordförandeskap för 20 år sedan fastställde EU:s stats- och regeringschefer en viktig politisk riktlinje. Det bestämdes att EU ska göras till ett område som bygger på frihet, säkerhet och rättvisa.

Det rättsliga området, som skapades vid toppmötet i Tammerfors, är i dag en fast del av människornas och företagens vardag, även om vi inte märker det varje dag. Mycket arbete ligger bakom den här vardagen, och vi kan vara tillfreds med resultaten.

Allt utgår från en gemensam värdegrund

År 1999 beslutade EU:s medlemsländer i samråd att försöka skapa en situation där medborgarna lika lätt som i sitt eget medlemsland ska kunna vända sig till en domstol eller myndighet i vilket medlemsland som helst. Man ville hindra brottslingar från att utnyttja skillnader mellan rättssystemen. Man ville också säkerställa att de beslut som medlemsländernas domstolar har fattat följs och att de genomförs effektivt inom hela EU.

Det här betydande beslutet var möjligt endast tack vare att alla medlemsländer stod bakom samma principer i fråga om mänskliga rättigheter, demokratiska institutioner och frihet, det vill säga rättstatsprincipen.

Det fanns ett uppenbart behov av rättsligt samarbete på praktisk nivå. Jag kommer bra ihåg när jag som ung bankjurist skötte ett arvsärende där det fanns både egendom och arvingar i flera olika länder. Jag glömmer aldrig hur svårt det var att delge testamentet till de arvingar som bodde i utlandet och att utomlands visa att testamentet har vunnit laga kraft. Under lågkonjunkturen på 1990-talet försvårades till exempel skötseln av konkurser med förgreningar till andra länder av att vi då inte var medlem i EU. Det fanns inga gemensamma sätt att sköta ärenden.

I dag är läget ett helt annat. Många ärenden har blivit enklare att sköta då samarbetet mellan EU-länderna har ökat och vi har kommit överens om gemensamma spelregler.

Hur ser det ut i dag?

Under de senaste 20 åren har vi i EU kommit överens om många bestämmelser som tryggar medborgarnas rättigheter och förbättrar deras rättssäkerhet när de rör sig, arbetar och bor inom EU. Ofta märker medborgarna betydelsen av bestämmelserna inom det rättsliga området först när någonting gått snett. Det vill säga när man råkat ut för ett brott utomlands eller när ens inköp i näthandeln misslyckats.

Ett av EU:s huvudmål är att skydda medborgarna och friheterna. Trots det är det ett faktum att vem som helst kan falla offer för ett brott.

I EU görs årligen uppskattningsvis 25 miljoner brottsanmälningar. Och trots det bör medborgarna kunna känna sig trygga i EU.

I dag säkerställer EU-lagstiftningen brottsoffrets rätt att erkännas som offer och att behandlas på ett respektfullt, yrkesmässigt och icke-diskriminerande sätt oberoende av i vilket EU-land brottet har skett. Under Finlands EU-ordförandeskap vill jag med mina kollegor i EU-länderna diskutera om vi tillsammans kan göra ännu mer för att stärka brottsoffrens ställning. Vi vill inleda ett strategiarbete med fokus på brottsoffer.

EU:s gemensamma rättsliga område syns i människornas vardag och  allt oftare också i familjelivet. Det kan vara fråga om till exempel sådana gränsöverskridande arvsfrågor som jag ställdes inför som ung bankjurist. För närvarande sker det årligen cirka 140 000 gränsöverskridande skilsmässor i EU. Det kan också vara fråga om ett avtal om underhåll och vårdnad av barn, när en internationell familj splittras. EU-bestämmelserna gör det lättare att klara av svåra situationer av den här typen.

I och med att antalet internationella familjer blir fler, ökar också antalet internationella rättsliga frågor. När befolkningen åldras medför det nya gränsöverskridande frågor, som vi måste lösa tillsammans. I fortsättningen ställs vi kanske allt oftare inför en situation där en äldre person som flyttat till ett annat EU-land för att njuta av sina pensionärsdagar till exempel behöver en god man. Hur ska beslut av det här slaget erkännas och skötas över landsgränserna?

Hur går vi vidare? – Finlands EU-ordförandeskaps bidrag till EU:s framtida rättsliga område

En av prioriteringarna under Finlands EU-ordförandeskap är att trygga och stärka de gemensamma värdena och rättsstatsprincipen som en hörnsten i hela EU:s verksamhet. Det här är uttryckligen också kärnan i EU:s rättsliga område, som funnits i 20 år.

I en rättsstat utövas den offentliga makten alltid inom de ramar som anges i lagstiftningen, med respekt för demokratiska värderingar och grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende domstolar. De oberoende domstolarna tryggar medborgarnas rättigheter.

Jag har bjudit in EU-ländernas justitieministrar till Helsingfors den här veckan. Att upprätthålla rättsstaten kräver kontinuerligt arbete. I EU kan vi lära av varandra och identifiera gemensamma utmaningar. Kvaliteten på och effektiviteten hos oberoende nationella rättssystem är av särskild betydelse när det gäller att säkerställa rättsstatsprincipen – såväl nationellt som i hela unionen.

För medborgarna är en smidig vardag det bästa beviset på den gemensamma värdegrunden, som säkerställs av fungerande institutioner. Jag vill arbeta för att det är så även i fortsättningen. 

Tillsammans skapar vi medborgarnas Europa.

justitieminister Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson
rättsliga och inrikes frågor
rättsstat
rådet
värden