Meny

Veli-Mikko Niemi: Välfärdsekonomin erbjuder EU:s beslutsfattare ett nytt tänkesätt

EU2019FI 16.9.2019 9.32
Kolumn
Veli-Mikko Niemi
Foto: social- och hälsovårdsministeriet

Människornas välfärd är ett av Europeiska unionens huvudmål. Trots det uppfattas EU fortfarande i stor utsträckning som en ekonomisk union med en inre marknad. Har EU glömt bort människan? Kan det skapas en bättre koppling mellan ekonomin och välfärden?

Målet om människornas välfärd finns inskrivet i EU:s fördrag och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. De första europeiska bestämmelserna om social trygghet är från 1950-talet.

Människornas välfärd och den ekonomiska tillväxten är beroende av varandra

Välfärdsekonomin strävar efter att placera människornas välfärd och den ekonomiska välfärden på samma linje. Ingendera kan uppnå framgång ensam. Denna sanning har världen fått upp ögonen för under de senaste tio åren.

Internationella valutafonden, Världsbanken och OECD har dragit slutsatsen att om människorna inte mår bra så mår inte heller ekonomin bra. Att förebygga sjukdomar, att upprätthålla arbetsförmågan, att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller kontinuerligt lärande är exempel på saker som tydligt stöder ekonomisk tillväxt.

Välfärdssektorn är också en produktionsgren med tillväxtpotential. Den påverkas bland annat av befolkningens åldrande, digitaliseringen och utnyttjandet av välfärdsrelaterade informationsresurser samt behovet av att trygga människornas nödvändigaste välfärdsbehov.

Finland vill införliva välfärdsekonomiskt tänkande i EU:s beslutsfattande

Finland föreslår under sitt ordförandeskap att välfärdsekonomiskt tänkande ska införlivas i stor utsträckning i EU:s beslutsfattande. Detta förutsätter ett nytt övergripande tänkesätt. EU har ett starkt grepp om den ekonomiska politiken, särskilt inom euroområdet. Många av de politikområden som påverkar välfärden hör dock till medlemsländernas behörighet.

Välfärdsekonomin erbjuder möjlighet att samtidigt se över såväl ekonomin som människornas välfärd. En utmaning är hur välfärden ska mätas. Vid uppföljning av ekonomin har vanligen mätare i stil med bruttonationalprodukten använts. Det har emellertid konstaterats att de mätarna inte i tillräckligt hög grad återspeglar välfärden. Det behövs bättre datainsamling, analys av statistik och studier av orsak och verkan. Bland annat EU:s statistikkontor Eurostat har verktyg för detta.

Den europeiska planeringsterminen är ett viktigt verktyg, med vilket kommissionen och medlemsländerna kan följa och utveckla också mätningen av välfärd. Detta är även kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyens riktlinje.

När människornas och ekonomins behov beaktas mer balanserat i EU:s politik, kommer också EU:s existensberättigande att öka i medborgarnas ögon.

Veli-Mikko Niemi, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet

ekonomi
välfärd
välfärdsekonomi