Meny

Kaisa Tiusanen: Gemensamma regler behövs både i segling och i EU:s verksamhet

EU2019FIJustitieministeriet 6.9.2019 13.04
Kolumn

EU:s strategiska agenda för 2019–2024 lyfter tydligt fram de gemensamma värdena. I agendan konstateras att dessa värden är grunden för Europas frihet, säkerhet och välstånd. Inom EU, och också i vidare kretsar, har man emellertid blivit tvungen att inse att de problem som är förknippade med tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna, en fungerande demokrati och rättsstaten får grunden för våra samhällen att vackla.

EU grundar sig på gemensamma värden som garanterar förutsättningarna för hållbar verksamhet i såväl det internationella samarbetet som i enskilda stater. Värdenas roll i EU-samarbetet kan jämställas med vikten av sjöfartsregler för seglare: om det inte fanns sjövägsregler eller om man inte följde reglerna eller respekterade andra sjöfarare skulle trafiken till havs vara oförutsebar och rent av farlig.

Respekt för de gemensamma värdena och rättsstatsprincipen är en av prioriteringarna under Finlands EU-ordförandeskap. Under ordförandeskapet närmar vi oss frågan på ett konstruktivt sätt och med blicken riktad mot framtiden.

Den 10–11 september kommer Finland att ordna en konferens i Helsingfors där man diskuterar förhållandet mellan demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna och säkerställande av samhällelig resiliens i en föränderlig omvärld. Anföranden hålls bland annat av ministrarna Anna-Maja Henriksson och Tytti Tuppurainen samt kommissionsledamöterna Věra Jourová och Frans Timmermans från Europeiska kommissionen.

Varför måste vi diskutera de gemensamma värdena?

Ett välfungerande EU-samarbete utgår från att vi kan lita på varandra. På statsnivå innebär detta exempelvis tillit till att vissa grundläggande frågor är i skick i samtliga medlemsländer, till exempel medborgarnas grundläggande och mänskliga rättigheter och de statliga strukturerna.

Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna kan ses som en tripod, alltså ett stativ med tre ben där varje ben behövs för att helheten ska hållas upprätt.

Vi måste kunna anpassa oss till förändringar

Med samhällelig resiliens avses samhällets förmåga att tåla förändringar och klara kriser. Här spelar tilliten en central roll. Det är viktigt att var och en av oss kan lita på att våra rättigheter respekteras, att vi kan delta i skötseln av gemensamma ärenden och att vi vid behov kan få våra ärenden prövade av en oberoende domstol. Ett sådant samhälle är effektivare än ett samhälle där dessa grundläggande frågor är ovissa.

Att de gemensamma värdena tillgodoses betyder inte att vår verksamhet är fulländad. Även om EU:s alla medlemsländer klarar sig rätt bra i internationella jämförelser har vi alla också mycket vi kan förbättra.

Ibland skiljer sig utmaningarna i olika länder åt, men många frågor är gemensamma. Till dessa hör bland annat förändringar i informationsförmedlingen samt hybridhot och skillnaderna i valdeltagande. I stället för att peka finger bör vi skapa forum för gemensam diskussion och lära av varandra.

Vad är konferensens syfte?

Konferensen i Helsingfors lyfter fram de fördelar som uppstår när de gemensamma värdena i högre grad tillgodoses, både på EU-nivå och i medlemsländerna. Avsikten är att stärka den samhälleliga resiliensen.

När det gäller demokrati dryftas utmaningar som orsakas av desinformation samt olika metoder för att svara på dessa utmaningar. I fråga om grundläggande rättigheter studeras rätten att delta och olika sätt att stärka utövandet av denna rätt. När det gäller rättsstatsprincipen ligger fokus på olika aktörers och mekanismers roll och utvecklingen av dem. 

Den internationella miljön har förändrats så att den på många sätt är svårare att förutse. EU och medlemsländerna måste lösa många svåra frågor de närmaste åren, till exempel vilka åtgärder som krävs för att begränsa klimatförändringarna. Förändringarna utmanar samhällsstrukturerna, och därför får resiliensen en allt viktigare roll.

EU:s kraft ligger i dess enighet. Därför behöver vi gemensam diskussion och metoder för att stärka värdegrunden i samhällena. Också ute till havs kan det emellanåt storma eller vara dimmigt, men sjöfararna klarar av förhållandena tack vare en kunnig besättning, fungerande anordningar och gemensamt överenskomna arbetssätt.

Kaisa Tiusanen, konsultativ tjänsteman, justitieministeriet

Anna-Maja Henriksson Tytti Tuppurainen
Europeiska kommissionen
demokrati
grundrättigheter
rättsstat