Meny

Kimmo Kohvakka: Det europeiska samarbetet inom räddningsväsendet får idéer från den finländska modellen för övergripande säkerhet

EU2019FIInrikesministeriet 9.10.2019 9.28
Kolumn

Betydelsen av det europeiska samarbetet inom räddningsväsendet och den civila beredskapen framhävs när omvärlden i Europa förändras. Till exempel följderna av klimatförändringarna syns konkret i de europeiska räddnings- och beredskapsmyndigheternas praktiska arbete. Extrema väderförhållanden som översvämningar, stormar och torka ökar och prövar samhällenas kristålighet.

Sådana långvariga värmeperioder och allvarliga skogsbränder som vi upplevt de senaste åren kommer i framtiden att utmana myndigheternas prestationsförmåga och beredskap på ett aldrig tidigare skådat sätt. Under de senaste åren har omfattande skogsbränder uppstått alltifrån den arktiska regionen till Amazonas. Skogsbränderna accelererar klimatförändringarna ytterligare. Även om varje land ansvarar för sin egen beredskap inför olika krissituationer, kan följderna av klimatförändringarna inte bemötas utan internationellt samarbete.

EU:s civilskyddsmekanism hjälper när ett lands egna resurser inte räcker till

EU har en viktig roll när det gäller medborgarnas säkerhet och beredskapen inför nya slags hot. EU:s civilskyddsmekanism baserar sig på olika länders nationella personal- och materielresurser, som har samlats till en europeisk reserv. Genom den kan EU-länderna skicka hjälp när ett eller flera länder har drabbats av en exceptionellt stor olycka eller naturkatastrof. Hjälp kan skickas inte bara inom EU utan också till andra delar av världen. Det senaste exemplet på hur civilskyddsmekanismen fungerar är när Albanien, som hade drabbats av jordbävningar och av översvämningar orsakade av kraftiga regn, fick expert- och materialhjälp av tio länder.

I anslutning till EU:s civilskyddsmekanism håller man på att skapa nya rescEU-räddningsresurser, som kan användas om ett lands egna resurser har uttömts. Med rescEU-räddningsresurser avses bland annat sådana flygplan för släckning av skogsbränder som hjälper i situationer där andra resurser inte räcker till.

Till den nya reserven har bland annat Sverige, Spanien och Frankrike redan bidragit med flygplan för vattenbombning och helikoptrar, för vars anskaffning det finns betydande EU-finansiering att få. Tanken är att materiel som anskaffats med EU-finansiering kan användas i hemlandet, men materielen ska på begäran ställas till civilskyddsmekanismens förfogande.

Nya hot utmanar räddningsmyndigheterna

Finland vill främja det övergripande säkerhetstänkandet även på europeiska forum. Den finländska modellen för övergripande säkerhet är ett exempel på bemötande av komplicerade och nya hot genom samarbete mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och medborgare.

Europeiska unionens generaldirektörer för civilskydd samlas i Helsingfors den 9–10 oktober. Generaldirektörerna för civilskydd kommer bland annat att diskutera nya sätt att bemöta förändrade hot, såsom allvarliga skogsbränder och hybridhot.

Vid mötet presenterar Finland som EU-ordförandeland sina tankar om beredskap inför nya slags hot som traditionellt inte har stått högst upp på räddningsmyndigheternas dagordning. Till exempel beredskapen inför hybridhot och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot kräver framför allt ett fungerande samarbete mellan olika aktörer.

Finland har som mål att utveckla EU:s civilskyddsmekanism så att den på ett flexibelt sätt kan bemöta också mer mångfacetterade risker. Detta kan bland annat innebära sakkunnigresurser, som kan hjälpa länderna i allvarliga situationer där till exempel datakommunikationen och elförsörjningen drabbats av omfattande avbrott.

Under de senaste åren har det europeiska samarbetet inom räddningsväsendet och den civila beredskapen utvidgats från traditionell handräckning inom räddningsverksamhet till ett omfattande sektorsövergripande samarbete (på engelska civil protection). Portföljen för den föreslagna nya kommissionsledamoten med ansvar för den nya helheten har det beskrivande namnet ”crisis management”, det vill säga krishantering. En roll som aktiv utvecklare av samarbetet ligger i Finlands intresse, också efter EU-ordförandeskapet.

Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, inrikesministeriet

räddningsväsen
säkerhet och trygghet