Meny

Tuomas Koskenniemi: Artificiell intelligens och klimatförändringar är även försvarsfrågor i EU

EU2019FIFörsvarsministeriet 26.8.2019 16.56
Kolumn

EU:s försvarssamarbete har haft medvind. Nya initiativ har påbörjats och gamla strukturer har moderniserats. Tidigare hade endast sakkunniga som var insatta i EU:s försvarsfrågor hand om frågorna, men under de senaste åren har dessa frågor till och med behandlats vid EU-ledarnas toppmöten.

Trots det kan det fortfarande vara svårt för många att skapa sig en bild av vad det är fråga om när EU:s försvarsministrar samlas den 28–29 augusti i Helsingfors. Varför behövs ett möte mellan EU:s försvarsministrar när 22 av EU:s 28 medlemsländer också är medlemmar i Nato? Är inte EU längre ett fredsprojekt?

Nya teman

I Helsingfors kommer försvarsministrarna att diskutera artificiell intelligens och försvar, att begrunda hur sjöfartsskyddet kan utvecklas samt att för första gången diskutera klimatförändringar och försvar. Dessutom kommer utrikes- och försvarsministrarna att tillsammans behandla vilka åtgärder EU ska vidta för att bemöta hybridhot.

Allt detta är frågor som det också för ett stort medlemsland är fruktlöst att på egen hand försöka hitta svar på. I alla dessa fall är det också fråga om en större helhet än försvar. EU:s försvarsdimension komprimeras i detta.

Försvarsfrågorna blir europeiska

Medlemsländerna bedriver försvarssamarbete på olika forum för att utveckla sina nationella väpnade styrkor. EU har verktyg som andra organisationer inte har. EU är inte en försvarsallians, utan en gemenskap i säkerhetsrelaterade frågor där medlemsländerna är kopplade till varandra genom komplicerade förbindelser inom samhällets olika delområden. Även inom försvaret är allt fler tidigare nationella frågor nuförtiden europeiska.

Gränsdragningen mellan ”nationellt” försvar och ”internationellt” försvarssamarbete är omöjlig. Detsamma gäller i europeisk skala. Efter krisen i Ukraina har Europa fäst vikt vid att skydda Europa och att förbättra EU-medborgarnas säkerhet. Under Finlands EU-ordförandeskap har bland annat ömsesidig handräckning vid hybridhot diskuterats. Att skydda Europa börjar dock utanför Europa. EU måste fortsättningsvis utveckla också sina yttre åtgärder för att kunna stödja stabiliteten i sina närområden.

Framtidsinriktat samarbete

Unionens höga representant Federica Mogherini har varit ordförande för EU:s möten mellan försvarsministrarna, och mötet i Helsingfors blir antagligen hennes sista. Samtidigt har ordförandekandidaten för kommissionen Ursula von der Leyen som tidigare försvarsminister goda insikter i lärosatserna för EU:s försvarssamarbete. Den ledning som stiger åt sidan styrde EU:s utveckling från krishantering till försvarssamarbete. Nu är det dags att åter ta nya steg. Bland annat de diskussioner om artificiell intelligens och klimatförändringar som kommer att föras i Helsingfors skapar en god grund för det framåtblickande EU-försvaret.

Man ska inte förvänta sig sådant av EU:s försvarssamarbete som det inte är och man ska inte förringa försvarssamarbetet på felaktiga grunder. Att påverka försvarssamarbetets inriktning kräver att man deltar i den europeiska diskussionen, lägger fram förslag tillsammans med likasinnade länder och backar upp nya initiativ redan när de håller på att utformas. Det informella mötet mellan försvarsministrarna i Helsingfors utvidgar EU:s försvarssamarbete och är ett delmål mot en tätare försvarsunion.

Tuomas Koskenniemi, specialsakkunnig, försvarsministeriet

Europeiska unionens råd
digitalisering
försvar
klimat
säkerhet och trygghet