Meny

Effektiv kontroll av de yttre gränserna är förutsättningen för den fria rörligheten inom Schengenområdet

Under de senaste tre åren har EU kommit överens om flera åtgärder för att stärka kontrollen av de yttre gränserna. Finland stöder under sitt ordförandeskap åtgärder som syftar till att säkerställa en effektiv kontroll av de yttre gränserna och samtidigt garantera den fria rörligheten.

Europeisk gräns- och kustbevakning

Den viktigaste av den senaste tidens åtgärder i EU är den nya förordning om utveckling av den europeiska gräns- och kustbevakningen som undertecknades i november 2019. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) operativa kapacitet stärks genom att inrätta en permanent styrka på t.o.m. 10 000 personer. Deltagandet i byråns verksamhet är allt mer bindande och förpliktande för medlemsländerna. Det som är nytt är att också tjänstemän vid Frontex tilldelas befogenheter: utöver nationella gränsbevakare finns det framöver också europeiska gränsbevakare.

Förhandlingarna om förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning har slutförts och förordningen träder i kraft den 4 december 2019. Avsikten är att den gradvis växande permanenta styrkan ska inleda sin verksamhet 2021, vilket kräver mycket arbete. Under sitt ordförandeskap stöder Finland genomförandet av förordningen. Det är viktigt att se till att medlemsstaterna deltar i genomförandet av förordningen med full effektivitet – dock så att detta inte försvagar den effektiva nationella gränskontrollen.

Europeisk gräns- och kustbevakning: kommissionens förslag och pressmeddelande

Utveckling av gemensamma informationssystem

I EU pågår också flera informationssystemsprojekt. Under Finlands ordförandeskap stöds bl.a. genomförandet av systemet för in- och utresa (EES) och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Medlemsländernas och de decentraliserade byråernas kapacitet att införa nya system har förbättrats.

Under Finlands ordförandeskap stöds också genomförandet av förordningen om interoperabilitet mellan informationssystem. Ibruktagandet av informationssystem som gäller gränskontroller kräver betydande satsningar av både medlemsländerna och EU-byråerna. Målet är att systemen kan tas i bruk samtidigt överallt i EU.  I utvecklingen av systemen försöker man beakta balansen mellan säkerheten och smidiga gränsövergångar.

In- och utresesystemet: kommissionens förslag och faktablad

EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias): kommissionens förslag och pressmeddelande

Interoperabilitet mellan informationssystem: kommissionens förslag och rådets pressmeddelande

Nivån på gränskontrollen måste motsvara de krav som man gemensamt kommit överens om

I Europeiska unionen ser man till att nivån på gränskontrollen motsvarar de krav som man gemensamt kommit överens om och att eventuella brister åtgärdas tillsammans. Finland strävar efter att stärka mekanismerna för kvalitetskontroll i samband med unionens gränssäkerhet, såsom Schengens utvärderingsmekanism och mekanismen för sårbarhetsbedömning. Detta har bidragit till att trygga området för fri rörlighet.

Under Finlands ordförandeskap utvecklar man dessutom den strategiska dimensionen av integrerad gränsförvaltning. Målet är att alla medlemsländer utvecklar och genomför strategier genom vilka europeiska samstämmiga åtgärder som man tillsammans har kommit överens om säkerställs. Grunden för gränssäkerhetsstrategierna är den fleråriga strategiska policycykeln för den integrerade förvaltningen av de yttre gränserna i Europa. Det finländska ordförandeskapet har understött utvecklingen av denna policycykel.

Ändring av kodexen om Schengengränserna när det gäller tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna: kommissionens förslag

Ytterligare information

Jesse Seppälä, gränssäkerhetsexpert, EU-samordnare, inrikesministeriet, tfn +358 295 421141, jesse.seppala(at)raja.fi