Meny

EU:s civilskyddsmekanism måste svara på allt mer mångfacetterade hot

Europeiska unionens civilskyddsmekanism (Union Civil Protection Mechanism) har under de senaste åren blivit ett av de viktigaste verktygen vid internationella insatser. Den omfattar alla slags naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, t.ex. storolyckor, tekniska olyckor, kemikalie- och miljöolyckor samt följder av terrordåd. Målet är att under Finlands EU-ordförandeskap utveckla civilskyddsmekanismen så att den svarar på allt mer mångfacetterade hot och risker, såsom extrema väderfenomen, hybridhot och hot mot den kritiska infrastrukturen (exempelvis kraftverk).

Det bästa svaret på sektorsövergripande och komplicerade hot, som avviker från det vi är vana vid, är ett system där samarbetet mellan myndigheterna och olika aktörer i hela samhället fungerar. Ett exempel på detta är det finländska konceptet för övergripande säkerhet, dvs. samarbetsmodellen för beredskap, där myndigheterna, näringslivet, organisationer och medborgare samarbetar för att trygga samhällets vitala funktioner.

Även samarbetet mellan staterna framhävs när det gäller beredskap inför kriser. Exempelvis de så kallade CBRN-hoten (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot) och hybridhoten är inte nödvändigtvis begränsade till enbart en stat.

Skogsbränderna i Sverige sommaren 2018 var ett exempel på att det behövs ett intensivt europeiskt samarbete i räddningsväsendet.

Civilskyddsmekanismen hjälper när ett land inte klarar sig ensamt vid en kris

Vilket land som helst kan begära bistånd via unionens civilskyddsmekanism när landets egna resurser inte räcker till att klara av en olyckssituation eller störning. Europeiska centret för samordning av katastrofberedskap, som är underställt kommissionen, samordnar biståndet.

Biståndet bygger på medlemsländernas nationella resurser. Det är möjligt att få EU-finansiering för att utveckla resurserna. Biståndet kan vara sakkunnighjälp, hjälp i form av räddningsplutoner eller materialhjälp. Bistånd ges ofta till länder utanför EU, t.ex. till Japan och Nepal på grund av jordbävningar eller nyligen till de områden i Moçambique där orkaner och översvämningar orsakat förödelse. Den största biståndsinsats via civilskyddsmekanismen som riktats till ett enda land var dock insatsen i samband med skogsbränderna i Sverige 2018.

Europeiska kommissionen: EU Civil Protection Mechanism (på engelska)

RescEU-systemet är EU:s egen beredskapsreserv

En insatskapacitet av ett nytt slag, rescEU-systemet, skapades genom EU-lagstiftning som trädde i kraft i mars. RescEU har inrättats för att bättre och effektivare bemöta naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. Genom systemet delas civilskyddsresurserna bättre mellan EU-länderna och samarbetsländerna.

Målet är att på EU-nivå skapa ett skyddsnät där länderna kan begära bistånd i allvarliga krissituationer. I början kommer rescEU-resurserna att bestå av materiel för släckning av skogsbränder från luften. Exempelvis Sverige har redan anslutit tio brandsläckningshelikoptrar till rescEU-beredskapsreserven.

Under Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd är målet att fortsätta diskussionen om utvecklingen av civilskyddsmekanismen och rescEU-systemet. Finlands mål är att föra samtal om hur EU:s civilskyddsmekanism kan utvecklas så att den bättre bemöter hot av ett nytt slag, t.ex. kombinationer av CBRN-hot och hybridhot, som uppkommit vid sidan om de traditionella hoten.

Därefter har Europeiska kommissionen som mål att göra rescEU konkretare och utveckla systemet så att det svarar på allt mer mångfacetterade hot.

Europeiska kommissionen 21.5.2019: Questions and answers – EU that protects: The EU's plan to strengthen civil protection has entered into force (på engelska)

Ytterligare information

Veera Parko, direktör för internationella frågor (räddningsavdelningen), inrikesministeriet, tfn +358 295 488 442, veera.parko(at)intermin.fi