Meny

Gemensamma insatser för motverkande av hybridhot

Med hybridhot avses olika tvingande åtgärder som riskerar säkerheten, både konventionella och nya metoder som kan vara diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska. Definitionen är flexibel eftersom hoten ändrar karaktär.

Vid hybridhot använder statliga eller icke-statliga oberoende aktörer samordnat olika metoder för att nå vissa mål utan att tröskeln för att utlysa krigstillstånd överträds. Avsikten är i regel att påverka beslutsfattandet genom att utnyttja sårbarheter hos objektet  och genom att förstärka osäkerhet.

Hybridåtgärder är till exempel it-angrepp, valpåverkan och kampanjer som sprider falsk information. Sociala medier kan användas till att styra den politiska diskussionen eller till att radikalisera, värva och styra bulvaner.

Snabbt framväxande hybridhot utmanar säkerheten i Europa. De riktas ofta till mer än ett medlemsland och hotar sammanhållningen i unionen.

Finlands mål att öka vetskapen och samordningen samt samarbetet med partner

Under Finlands ordförandeskap ska EU:s och medlemsländernas förmåga att motverka och bemöta hybridhot stärkas.

Finlands mål som ordförandeland är att öka medlemsländernas vetskap om hybridhot och om tillgängliga EU-verktyg. Medlemsländerna har huvudansvaret för att motverka hybridhot, men många länder har gemensamma hot som man kan ingripa effektivare i med samordnade åtgärder på EU-nivå.

I hybridhot är den inre och den yttre säkerheten nära förknippade med varandra och för att man ska kunna bemöta hoten förutsätts ofta att samtliga aktörer i samhället förbereder sig på dem. Finland främjar en samordnad och övergripande behandling av hybridhot mellan olika förvaltningsområden.

Målet är att föra samman den verksamhet och det samarbete som EU:s institutioner och medlemsländer inlett inom olika politikområden under de tre senaste åren. För att samordna samarbetet inrättades på initiativ av Finland, Rumänien och Kroatien och med stöd av samtliga medlemsländer en övergripande arbetsgrupp med fokus på motverkande av hybridhot. Arbetsgruppen sammanträdde för första gången i juli. Arbetsgruppens uppgift är att behandla ärenden som gäller EU:s och medlemsländernas förmåga att motverka hybridhot och att stödja åtgärder för att stärka krishanteringsförmågan i samhället. Målet är också att underlätta den interna samordningen i rådet samt att stärka samarbetet med EU:s övriga institutioner och aktörer.

Finland kommer att föreslå att rådets slutsatser ska antas i allmänna rådet i december. Avsikten är att slutsatserna utifrån de resultat som uppnåtts under de senaste åren och unionens nya strategiska program, som antogs av stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte i juni, ska fastställa riktlinjer för de följande stegen i motverkandet av hybridhot.

I EU-samarbetet är verksamheten med partner viktig. I motverkandet av hybridhot är i synnerhet EU:s och Natos samarbete viktigt och detta betonas också under Finlands EU-ordförandeskap. Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, som finns i Helsingfors, har ett nära samarbete med EU och Nato och är en betydande aktör i motverkandet av hybridhot. Alla EU:s och Natos medlemsländer kan ansöka om att bli medlem i kompetenscentret.

Skyddet av kritisk infrastruktur och motverkandet av CBRN-hot

Medlemsländernas kritiska infrastruktur är ett potentiellt mål för hybridpåverkan. Sådan infrastruktur är till exempel kraftverk och nödvändiga banksystem för betalning. Finlands mål som ordförande i rådet är att främja diskussionen om skyddet av kritisk infrastruktur.

Som EU-ordförande har Finland som mål att lyfta upp till diskussion på politisk nivå de nya hoten för finansmarknaden samt motverkandet av dem. På Finlands initiativ diskuterade medlemsländernas finansministrar och centralbankscheferna ämnet vid sitt informella möte i Helsingfors den 13–14 september.

Under sitt ordförandeskap strävar Finland efter att stärka EU:s och medlemsländernas förmåga att bemöta kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot, som förkortat kallas CBRN-hot (chemical, biological, radiological, nuclear). CBRN-hot kan också vara förenade med hybridmetoder. Finlands mål är att kartlägga befintliga beredskapsbrister och beredskapsbehov i fråga om motverkande av hoten.

Bekämpning av desinformation

Statliga och icke-statliga aktörers desinformationskampanjer och falska nyheter sprids på sociala medier i hela Europa. Kampanjerna utnyttjar nätverksstrukturer och den nya mediemiljön och syftar till att skapa en alternativ verklighet.

I samarbete med olika aktörer strävar EU efter att bekämpa de negativa konsekvenser som en avsiktlig och målinriktad spridning av felaktig information medför till exempel i samband med val. EU har godkänt en handlingsplan mot desinformation.

Under Finlands ordförandeskap lyfter man fram vikten av faktabaserad myndighetskommunikation i bekämpningen av desinformation, hatretorik och hot samt vid lindring av deras verkningar. Det förs diskussioner om hybridhot och desinformation i olika arbetsgrupper samt på ministermöten.

Hybridövningar

Under sitt ordförandeskap har Finland ordnat diskussioner på både minister- och tjänstemannanivå utifrån fiktiva hotbilder. Målet med de scenariobaserade diskussionerna är att utveckla EU:s krishanteringsförmåga och öka vetskapen om hybridhot.

De första diskussionerna ordnades i samband med de informella mötena för utrikesministeriernas politiska chefer och försvarsministeriernas försvarspolitiska chefer den 8–9 juli. Utrikesministrarna och försvarsministrarna fortsatte diskussionen vid sitt informella möte den 29 augusti.

Vid sitt informella möte den 18 juli i Helsingfors förde inrikesministrarna en scenariobaserad diskussion, som syftade till att förbättra ministrarnas vetskap om att användningen av hybridmetoder också hotar den inre säkerheten. Ett ytterligare syfte var att stärka EU:s förmåga till beslutsfattande när aktörer inom den interna säkerheten reagerar på akuta hybridhot.

Vid sitt informella möte i Helsingfors den 13–14 september förde finansministrarna en scenariobaserad diskussion om temat. Perspektivet var beredskap för hybridhot inom finansbranschen.

Deltagarna gav Finland god respons på diskussionerna och ordnandet av dem. Finland har samlat kommentarer om diskussionerna i en rapport, som i september och oktober kommer att behandlas i rådets övergripande arbetsgrupp för motverkande av hybridhot. Målet är att rapporten därefter ska beaktas i Ständiga representanternas kommitté (Coreper).

Försvar

Försvaret spelar en viktig roll i motverkandet av hybridhot, eftersom det ansvarar för det militära bruket av maktmedel och fungerar som stöd för andra myndigheter. Beredskapsåtgärder inför hybridhot ska också genomföras i medlemsländerna genom förvaltningsövergripande samarbete. Under Finlands ordförandeskap strävar man efter att klargöra försvarsförvaltningarnas ställning som en del av det mer omfattande bemötandet av hybridhot på EU-nivå.

Läs mer om EU:s insatser

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Gemensam ram för att motverka hybridhot: Europeiska unionens insatser (april 2016) 
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet  ”Genomförandet av den gemensamma ramen för att motverka hybridhot: Europeiska unionens insatser” (juli 2017) 
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Att öka motståndskraften och stärka kapaciteten att hantera hybridhot (juni 2018) 
Europeiska utrikestjänsten: Åtgärdsplan mot desinformation (på engelska)
Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (på engelska)

Ytterligare information

Outi Hyvärinen, ambassadråd, utrikesministeriet, tfn +358 295 350 035, outi.hyvarinen(at)formin.fi
Tiina Ferm, chef för hybridfrågor, inrikesministeriet, tfn +358 50 4560 055 tiina.ferm(at)intermin.fi
Pentti Olin, konsultativ tjänsteman, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 013, pentti.olin(at)defmin.fi
Jaakko Weuro, specialsakkunnig (finansbranschen), Finlands EU-representation, tfn +32 472 900 550, jaakko.weuro(at)formin.fi