Meny

Gemensamma insatser för motverkande av hybridhot

Med hybridhot avses olika tvingande åtgärder som riskerar säkerheten, både konventionella och nya metoder som kan vara diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska. Definitionen är flexibel eftersom hoten ändrar karaktär.

Vid hybridhot använder statliga eller icke-statliga oberoende aktörer samordnat olika metoder för att nå vissa mål utan att tröskeln för att utlysa krigstillstånd överträds. Avsikten är i regel att påverka beslutsfattandet genom att utnyttja sårbarheter hos objektet  och genom att förstärka osäkerhet.

Hybridåtgärder är till exempel it-angrepp, valpåverkan och kampanjer som sprider falsk information. Sociala medier kan användas till att styra den politiska diskussionen eller till att radikalisera, värva och styra bulvaner.

Snabbt framväxande hybridhot utmanar säkerheten i Europa. De riktas ofta till mer än ett medlemsland och hotar sammanhållningen i unionen.

Finlands mål att öka vetskapen och samordningen samt samarbetet med partner

Under Finlands ordförandeskap ska EU:s och medlemsländernas förmåga att motverka och bemöta hybridhot stärkas.

Finlands mål som ordförandeland är att öka medlemsländernas vetskap om hybridhot och om tillgängliga EU-verktyg. Medlemsstaterna har huvudansvaret för att motverka hybridhot men många länder har gemensamma hot som man kan ingripa effektivare i med samordnade åtgärder på EU-nivå.

I hybridhot är den inre och den yttre säkerheten nära förknippade med varandra och för att man ska kunna bemöta hoten förutsätts ofta att samtliga aktörer i samhället förbereder sig på dem. Finland främjar en samordnad och övergripande behandling av hybridhot mellan olika förvaltningsområden. Målet är att föra samman den verksamhet och det samarbete som EU:s organ och medlemsländer inlett inom olika politikområden under de tre senaste åren.

I EU-samarbetet är verksamheten med partner viktig. I motverkandet av hybridhot är i synnerhet EU:s och Natos samarbete viktigt och detta betonas också under Finlands EU-ordförandeskap. EU:s och Natos gemensamma kompetenscenter för motverkande av hybridhot i Helsingfors är en betydande aktör i motverkandet av hybridhot. Alla EU:s och Natos medlemsländer kan ansöka om att bli medlem i det.

Skyddet av kritisk infrastruktur och motverkandet av CBRN-hot

Medlemsstaternas kritiska infrastruktur är ett potentiellt mål för hybridpåverkan. Sådan infrastruktur är till exempel kraftverk och banksystem som är nödvändiga för betalning. Finlands mål som ordförande i rådet är att främja diskussionen om skyddet av kritisk infrastruktur.

Som ordförande för EU:s råd har Finland också som mål att lyfta fram nya hot mot finansmarknaderna och bekämpandet av dem i den politiska diskussionen. På initiativ av Finland kommer medlemsstaternas finansministrar och centralbankernas generaldirektörer att diskutera frågan på sitt informella möte i Helsingfors den 13–14 september.

Under sitt ordförandeskap strävar Finland därtill efter att stärka EU:s och medlemsstaternas förmåga att bemöta hot från kemiska, biologiska samt radiologiska och nukleära material, som förkortat kallas CBRN-hot (chemical, biological, radiological, nuclear). CBRN-hot kan också vara förenade med hybridmetoder. Finlands mål är att kartlägga befintliga beredskapsbrister och beredskapsbehov i fråga om motverkande av hoten.

Bekämpning av desinformation

Desinformationskampanjer som genomförs av statliga och icke-statliga aktörer och falska nyheter sprids på sociala medier på Europanivå. Kampanjerna utnyttjar nätverksstrukturer och den nya mediemiljön och syftar till att skapa en alternativ verklighet.

I samarbete med olika aktörer strävar EU efter att bekämpa de negativa konsekvenser som en avsiktlig och målinriktad spridning av felaktig information medför till exempel i samband med val. EU har godkänt en handlingsplan mot desinformation.

Under Finlands ordförandeskap lyfter man fram vikten av faktabaserad myndighetskommunikation i bekämpningen av desinformation, hatretorik och hot samt vid lindring av deras verkningar. Det förs diskussioner om hybridhot och desinformation i olika arbetsgrupper samt på ministermöten.

Hybridövningar

Under sitt ordförandeskap ordnar Finland diskussioner på både minister- och tjänstemannanivå utifrån fiktiva hotbilder. Målet med de scenariobaserade diskussionerna är att utveckla EU:s krishanteringsförmåga och öka vetskapen om hybridhot. De första diskussionerna ordnas i samband med de informella mötena för utrikesministeriernas politiska chefer och försvarsministeriernas försvarspolitiska chefer den 8–9 juli.

Vid sitt informella möte den 18 juli i Helsingfors för inrikesministrarna en scenariobaserad diskussion som syftar till att förbättra ministrarnas vetskap om att användningen av hybridmetoder också hotar den inre säkerheten. Ett ytterligare syfte är att stärka EU:s förmåga till beslutsfattande när aktörer inom den interna säkerheten reagerar på akuta hybridhot.

Vid sitt informella möte i Helsingfors den 13–14 september för finansministrarna en scenariobaserad diskussion i temat. Perspektivet är beredskap för hybridhot inom finansbranschen.

Avsikten är att preliminära resultat och erfarenheter från diskussionerna ska utvärderas vid den gemensamma sessionen för de informella utrikes- och försvarsministermötena den 29 augusti i Helsingfors.

Försvar

Försvaret spelar en viktig roll i motverkandet av hybridhot eftersom det ansvarar för det militära bruket av maktmedel och fungerar som stöd för andra myndigheter. Beredskapsåtgärder inför hybridhot ska också utföras i medlemsländerna genom förvaltningsövergripande samarbete. Under Finlands ordförandeskap strävar man efter att klargöra försvarsförvaltningarnas ställning som en del av det mera omfattande bemötandet av hybridhot på EU-nivå.

Läs mer om EU:s insatser

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Gemensam ram för att motverka hybridhot: Europeiska unionens insatser (april 2016) 
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet  ”Genomförandet av den gemensamma ramen för att motverka hybridhot: Europeiska unionens insatser” (juli 2017) 
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Att öka motståndskraften och stärka kapaciteten att hantera hybridhot (juni 2018) 
Europeiska utrikestjänsten: Åtgärdsplan mot desinformation (på engelska)
Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (på engelska)

Ytterligare information

Outi Hyvärinen, ambassadråd, utrikesministeriet, tfn +358 295 350 035, outi.hyvarinen(at)formin.fi
Tiina Ferm, chef för hybridfrågor, inrikesministeriet, tfn +358 50 4560 055 tiina.ferm(at)intermin.fi
Pentti Olin, konsultativ tjänsteman, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 013, pentti.olin(at)defmin.fi
Jaakko Weuro, specialsakkunnig (finansbranschen), Finlands EU-representation, tfn +32 472 900 550, jaakko.weuro(at)formin.fi