Migrationshantering: ett samarbete mellan EU och dess partnerländer

Under 2000-talet har den globala migrationen ökat kraftigt och utvecklingen fortsätter i samma riktning. Migrationshanteringen kräver åtgärder både inom EU, vid EU:s yttre gränser och utanför EU. Det är viktigt att EU samarbetar målmedvetet med sina partnerländer.

EU strävar efter att motverka de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration utanför Europas gränser. Det här innebär till exempel åtgärder för att förbättra lokala framtidsutsikter, bekämpa klimatförändringar och tackla ungdomsarbetslöshet. Genom olika satsningar på flickors och kvinnors utbildning siktar EU också på att bromsa befolkningstillväxten.

Under Finlands ordförandeskap har metoder för att bekämpa de bakomliggande orsakerna till migration samt läget och framtidsutsikterna för olika migrationsrutter diskuterats, bland annat inom högnivågruppen för asyl och migration. Arbetsgruppen stärker också samarbetsrelationerna med viktiga samarbetspartner som länderna i Afrika och Afrikanska unionen.

Målet är bland annat att effektivt erbjuda skydd för dem som behöver det samt en smidig återvändandepolitik och återsändandepolitik

Reformen av det gemensamma asylsystemet slutfördes inte under den avslutade lagstiftningsperioden, så detta livsviktiga arbete fortsätter under ledning av den nya kommissionen. Under Finlands ordförandeskap har reformen främjats genom tematiska och praktiska diskussioner där man har strävat efter att finna gemensamma mål och öka förståelsen för nationell praxis.

För närvarande är inte alla asylsökandes ursprungsländer villiga att återta sina medborgare som inte har beviljats asyl i Europa eller som inte återvänder frivilligt. För att lösa den rådande situationen behövs såväl de enskilda EU-ländernas bilaterala förbindelser med partnerländerna som de avtal om återtagande som EU har ingått samt olika andra samarbetsarrangemang.

EU avser att lösa problemen i samband med återsändande bland annat med hjälp av olika samarbetsincitament, till exempel inom visumpolitiken. Som ordförande i rådet har Finland inlett diskussion om hur handelspolitiken kan utnyttjas i migrationssamarbetet, utan att äventyra de frihandelsprinciper som värderas högt av EU.

Det är också viktigt att främja återintegreringen av dem som återvänder till hemlandet och därigenom öka antalet frivilliga återresor och förbättra återresornas varaktighet. I nuläget varierar stödet till återintegrering mycket i praktiken och det stöd som olika aktörer erbjuder bildar vanligen ingen fungerande helhet. Därmed skulle ett tätare samarbete och bättre samordning mellan medlemsländerna vara fördelaktigt.

Vidarebosättning av flyktingar, dvs. mottagandet av kvotflyktingar, kunde i framtiden vara ett mer utbrett sätt att erbjuda skydd i EU-länderna. Bedömningen av behovet av skydd flyttas då närmare ursprungslandet, vilket skulle försvåra människosmugglares verksamhet. Det skulle också underlätta eventuella återresor för och återintegrering av dem som inte är i behov av skydd.

Vidarebosättning kan också fungera som ett verktyg i EU:s grannskapspolitik. Redan nu utgör vidarebosättning en del av EU:s och Turkiets samarbetsarrangemang. Under Finlands ordförandeskap har man diskuterat ett närmare samarbete mellan medlemsländerna och metoder för att på ett hållbart sätt höja antalet vidarebosatta på EU-nivå.

Bättre migrationshantering kräver omfattande åtgärder

Migrationshanteringen var en av Junckerkommissionens politiska prioriteringar. Det viktigaste målet har varit att utforma en övergripande strategi för migrationsfrågan och detta perspektiv har redan etablerats under de senaste årens EU-diskussioner.

Den nya kommissionen kommer enligt sin ordförande Ursula von der Leyen att närma sig de frågor som förblev olösta under den föregående lagstiftningsperioden på ett nytt sätt som en del av en större helhet (”New Pact on Migration and Asylum”).

Ytterligare information

Katri Niskanen, ledande sakkunnig, tel. +358 295 488 672, katri.niskanen(a)intermin.fi