Meny

Stärkande av rättsstatsprincipen

Rättsstatsprincipen utgör grunden för varje modern konstitutionell demokrati. Rättsstatsprincipen är också ett av de centrala värden som unionen bygger på. Alla medlemsstater har förbundit sig att iaktta rättsstatsprincipen när de anslöt sig till unionen.

Kränkning av rättsstatsprincipen försvagar medborgarnas och företagens förtroende för att deras rättigheter tillgodoses samt medlemsstaternas förtroende för varandras rättssystem. Om rättsstatsprincipen inte tillämpas fullt ut inom EU är inte bara unionens legitimitet och enighet hotad, utan också EU:s yttre trovärdighet.

Stärkandet av rättsstatsprincipen är ett centralt tema under Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Som ordförande främjar Finland en övergripande strategi, där de olika instrumenten som anknyter till EU:s rättsstatsprincip kompletterar varandra.

Utvecklande av rättsstatsdialogen i EU-rådet

Sedan 2014 har rådet fört dialog om hur rättsstatsprincipen ska främjas och skyddas inom ramen för EU:s gällande fördrag. Vid bedömningen av den senaste rättstatsdialogen konstaterade rådet att dialogen bör bedömas på nytt före utgången av 2019.

Under Finlands ordförandeskap kommer bedömningen att genomföras av det allmänna rådet. I egenskap av ordförande strävar Finland efter att utarbeta slutsatser för rådet som erbjuder mer ingående riktlinjer för hur rättsstatsdialogen ska beredas, föras och uppföljas och som preciserar föremålet och syftet för dialogen. Avsikten är att övergå från diskussioner som fokuserar på specifika teman, till en allmän och årlig debatt om rättsstatsprincipens tillstånd i EU.

Ny mekanism för inbördes utvärdering

Under sitt ordförandeskap kommer Finland att föra vidare det förslag som Belgien och Tyskland har lagt fram om att införa en mekanism för inbördes utvärdering av rättsstatsprincipen. Mekanismen skulle göra det möjligt att granska hur rättsstatsprincipen tillämpas, skyddas och stärks i medlemsstaterna. Mekanismen för inbördes utvärdering skulle vara positiv och inkluderande, och med hjälp av den kunde man främja ömsesidig förståelse och enighet mellan medlemsstaterna.

Kommissionens meddelande om att ytterligare stärka rättsstatsprincipen

Den 17 juli 2019 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om att stärka rättsstatsprincipen inom unionen. I meddelandet redogör kommissionen för en rad konkreta åtgärder som den kommer att vidta för att effektivisera efterlevnaden av rättsstatsprincipen. Under sitt ordförandeskap bidrar Finland genom sitt arbete till att rådet förbinder sig till kommissionens planer att ytterligare stärka rättsstatsprincipen.

Förfarande vid allvarligt åsidosättande av unionens värden

Vid situationer där en medlemsstat allvarligt åsidosätter unionens värden kan EU använda sig av förfarandet enligt artikel 7 i EU-fördraget. Förfarandet enligt artikel 7 består av en förebyggande fas som kan leda till en andra fas av sanktioner och ett tillfälligt upphävande av vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har, till exempel rösträtten i rådet.

Hittills har förfarandet enligt artikel 7 i EU-fördraget inletts mot Polen och Ungern. Finland för processerna vidare i det allmänna rådet på det sätt som situationen kräver.

Sammankoppling av EU-finansiering och respekt för rättsstatsprincipen

Den 2 maj 2018 gav Europeiska kommissionen ett förslag till förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna. Syftet med förslaget är att skapa villkorlighet mellan mottagande av EU-medel och respekt för rättsstatsprincipen. Förslaget är nära anknutet till kommissionens förslag till en flerårig budgetram för åren 2021–2027.

Som ordförande främjar Finland aktivt behandlingen av kommissionens förordningsförslag och av andra förslag som ansluter till förhandlingarna om budgetramen och syftar till att stärka rättsstatsprincipen.

Rättsstatsprincipen och EU:s yttre förbindelser

Att rättsstatsprincipen tillämpas inom hela unionen har en särskild betydelse för rättsliga och inrikes frågor och utgör därmed ett övergripande tema i flera pågående projekt inom det rättsliga området.

Finland främjar att rättsstatsprincipen tillämpas på ett genomgående sätt även i EU:s yttre förbindelser. Till de viktigaste delområdena hör bland annat unionens utvidgningspolitik, genomförandet av målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, och de pågående förhandlingarna om ett nytt partnerskap mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stillahavsområdet) efter att Cotonouavtalet har löpt ut.

Under Finlands ordförandeskap behandlas rättsstatsprincipen bland annat också i samband med samarbets- och kontrollmekanismen för Bulgarien och Rumänien (CVM) och med arbetet mot korruption och bedrägeri. Tillämpande av rättsstatsprincipen har också nära samband med samhällens förmåga att skydda sig mot hybridhot.

Vad är rättsstatsprincipen?

Rättsstaten fastställs som ett av de värden som unionen bygger på enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. I en rättsstat utövas all offentlig makt alltid inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med demokrati och grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar.

Rättsstatsprincipen omfattar bland annat följande principer som erkänns av EU:s domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna:

  • laglighetsprincipen
  • rättssäkerhet
  • förbud mot godtyckligt utövande av den verkställande makten
  • effektivt domstolsskydd av oberoende och opartiska domstolar
  • domstolskontroll inbegripet av respekten för grundläggande rättigheter
  • maktindelning och
  • likhet inför lagen.

Europeiska kommissionen: rättsstatsprincipen (på engelska)

Ytterligare information

Henriikka Leppo, specialsakkunnig, EU-ärenden, statsrådets kansli, tfn +358 2951 6001, henriikka.leppo(at)vnk.fi