Meny

Välfärdsekonomi i EU: mänsklig välfärd främjar ekonomisk tillväxt

Under sitt EU-ordförandeskap vill Finland skapa en större förståelse hos beslutsfattarna i EU för att människors välfärd är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och stabilitet i samhället och ekonomin. Samtidigt medför ekonomisk tillväxt större möjligheter att öka välfärden och välbefinnandet för alla människor.

Att främja människors välfärd är ett av EU:s viktigaste mål och ett val som de europeiska samhällena gör utifrån sina värderingar. I en välfärdsekonomi anvisas offentliga medel till att förbättra människors välbefinnande och välfärd. Människor som mår bra är friskare, jobbar, är innovativa och produktiva och betalar skatt.

Om den åldrande befolkningen mår bra, dämpas också ökningen av kostnaderna för socialvård och hälso- och sjukvård. Enligt en bedömning av Europeiska kommissionen kommer den andel av befolkningen som är över 65 år att växa från nuvarande 17,4 procent till 29,5 procent före 2060. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen i EU.

Välfärdspolitik och ekonomisk politik bör behandlas tillsammans

Välfärdsekonomi är ett sätt att utveckla det politiska beslutsfattandet i EU och dess medlemsstater i bred omfattning. Välfärdspolitik och ekonomisk politik bör inte behandlas separat i EU. Också sambanden mellan jämställdhetspolitik och ekonomisk politik bör stärkas. Att främja jämställdhet, motverka ojämställdhet, förbättra kvinnors sysselsättningsmöjligheter och underlätta samordning av arbete och privatliv är mycket viktiga mål med tanke på en hållbar ekonomisk tillväxt.

Det beräknas att den lägre sysselsättningsnivån bland kvinnor orsakar kostnader som utgör cirka 2,8 procent av EU:s bruttonationalprodukt. Enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet kan förbättrad jämställdhet höja bruttonationalprodukten med 6,1–9,6 procent fram till 2050.

I en välfärdsekonomi är målet att se till att alla är delaktiga i samhället och att alla har lika möjligheter. Att stödja välfärd är en ekonomiskt förnuftig investering även under konjunkturnedgångar. Många undersökningar visar att investeringar i utbildning förbättrar den ekonomiska tillväxten avsevärt. Man vet också att effektiva förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården betalar sig mångfaldigt tillbaka. Trots det används för närvarande endast tre procent av EU:s hälsobudget till förebyggande insatser och 97 procent till vård.

Målet är att rådet ska anta slutsatser om välfärdsekonomi

Vid ministerrådets möte i oktober kommer Finland att föreslå att rådet antar slutsatser om välfärdsekonomi. Slutsatserna innehåller åtgärdsrekommendationer till medlemsländerna och Europeiska kommissionen. 

Det är viktigt att säkerställa att EU-medborgarna mår allt bättre samtidigt som samhällets sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhet förbättras. EU bör med stöd av sina nuvarande befogenheter göra mer för att till exempel främja arbetarskydd och jämställdhet. EU bör dessutom säkerställa att övriga politiska åtgärder har positiva konsekvenser för medborgarnas hälsa, sociala trygghet, sysselsättning och utbildning.

Under den europeiska planeringsterminen bevakas stabiliteten i medlemsländernas offentliga finanser, och vid behov ger ministerrådet länderna åtgärdsrekommendationer. För att uppnå ekonomisk tillväxt och stabilitet bör betydelsen av politiska åtgärder och system som främjar människors välbefinnande och välfärd tas i beaktande. Det är nödvändigt med samarbete som överskrider olika politikområden både på EU-nivå och inom det nationella beslutsfattandet. Att göra välfärd till en tydlig prioritet i EU:s långsiktiga mål ökar unionens legitimitet bland medborgarna.

Ytterligare information

Veli-Mikko Niemi, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 425, [email protected]