Meny

Under sitt EU-ordförandeskap främjade Finland en ambitiös klimatpolitik och rättsstatsdebatt

Finland var ordförande i Europeiska unionens råd under den senare hälften av 2019 och hade till uppgift att leda rådets arbete och företräda rådet gentemot EU:s andra institutioner. I juni 2019 valde Finlands regering ”Ett hållbart Europa – en hållbar framtid” som tema för ordförandeskapet. Ordförandeskapet hade följande fyra prioriteringar: gemensamma värden och rättsstatsprincipen som hörnsten i EU:s verksamhet, ett konkurrenskraftigt EU med social inkludering, EU som global klimatledare samt säkerställande av medborgarnas övergripande säkerhet.

På grund av brytpunkten i verksamheten vid EU:s institutioner behandlades färre författningsförslag än normalt under ett ordförandeskap. Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsarbetet nådde rådet och parlamentet en överenskommelse i fråga om 15 förslag. Därutöver väntar överenskommelser om tre förslag på att bekräftas av Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Inledandet av en ny femårsperiod gav möjlighet till framåtblickande riktgivande politiska diskussioner om till exempel hållbar tillväxt, välfärdsekonomi samt migrations- och asylpolitik.

Under sitt ordförandeskap förankrade Finland prioriteringarna enligt EU:s strategiska agenda 2019–2024 i rådets arbete och rapporterade om detta till Europeiska rådet. Insyn i rådets arbete främjades genom att öka de offentliga diskussionerna i rådet, informera aktivt och öppet, förbättra öppenheten i lagstiftningsdokument och informera om lobbymöten. I slutet av ordförandeskapet rapporterades det skriftligen om öppenhetsåtgärderna, om utvecklingen av rådets arbetssätt i samband med genomförandet av den strategiska agendan samt om ett försök med videokonferenser, som effektiviserade användningen av digitala verktyg.

Vid Europeiska rådets möte i december presenterade Finland ett förhandlingspaket, som innehåller siffror och utgör grunden för förhandlingarna om EU:s kommande budgetram för 2021–2027. Ansvaret för att främja förhandlingarna övergick därefter till Europeiska rådets ordförande. Även behandlingen av de förslag till sektorspecifika förordningar som anknyter till den fleråriga budgetramen fortsatte i rådet och delvis med Europaparlamentet. Rådet och parlamentet nådde enighet om budgeten för 2020 i november.

Under Finlands ordförandeskap förhindrade brexit inte främjandet av andra viktiga frågor, och EU27-länderna förblev enade. På Storbritanniens begäran förhandlades det om ändring av det protokoll till utträdesavtalet som gäller Irland och Nordirland samt av den politiska förklaringen. Lösningen skyddar EU:s intressen och tryggar freden och stabiliteten på den irländska ön. EU och medlemsländerna såg till att beredskapen inför ett utträde utan avtal blev klar inom utsatt tid. Ett avtalslöst utträde undveks dock genom att Europeiska rådet i oktober beviljade uppskjutning av utträdesdagen fram till den 31 januari 2020.

Medlemsländerna nådde ingen enighet om att inleda anslutningsförhandlingar med Norra Makedonien och Albanien, men Europeiska rådet återkommer till frågan under våren.

Man strävade efter att stärka EU:s politik för Arktis ur olika infallsvinklar. Frågan behandlades vid ett informellt utrikesministermöte i Helsingfors i augusti och vid mötet i utrikesrådet i december antogs slutsatser där kommissionen och den höga representanten uppmanas att aktivt delta i genomförandet av politiken för Arktis.

Agendan för hållbar utveckling främjades övergripande. I december antog rådet slutsatser om genomförandet av Agenda 2030.

Gemensamma värden och rättsstatsprincipen som hörnsten i EU:s verksamhet

Arvot ja oikeusvaltioperiaate

Under ledning av Finland effektiviserade unionen respekterandet av rättsstatsprincipen och utvecklade verktyg som kan användas för att förebygga problem vid respekterandet. I november antogs ordförandens slutsatser om utvärderingen av rådets rättsstatsdialog. Slutsatserna godkändes av 26 medlemsländer. Enligt slutsatserna ska dialogen ändras till en allmän debatt om läget för rättsstatsprincipen. Debatten ska kopplas till kommissionens nya granskning av hur rättsstatsprincipen respekteras.

De rättsstatsförfaranden som gäller Polen och Ungern fördes vidare i rådet genom lägesrapporter och utfrågningar, som på Finlands initiativ genomfördes i enlighet med överenskomna permanenta förfaranden.

Det förhandlingspaket om den fleråriga budgetramen som Finland lade fram innehöll ett förslag till lösning på politiska frågor när det gäller skyddet av EU:s budget i situationer där det förekommer allmänna brister i respekterandet av rättsstatsprincipen i medlemsländerna.

Viktiga steg togs för att effektivisera kampen mot korruption och bedrägerier. Finland strävade efter att påskynda inledningen av Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet, och rådet nådde en överenskommelse om ett lagstiftningspaket som ska göra det lättare att upptäcka skattebedrägerier, särskilt i gränsöverskridande e-handel. Dessutom kom man överens om att återuppta förhandlingar med Europarådet om EU:s anslutning till den europeiska människorättskonventionen.

Ett konkurrenskraftigt EU med social inkludering

Kilpailukyky ja sosiaalinen eheys

Under Finlands ordförandeskap bereddes i rådet huvudbudskapen för hållbar tillväxt och ordförandens rapport om EU:s strategi för hållbar tillväxt. Tyngdpunkterna låg på utveckling av den inre marknaden, digitalisering och kompetens, forskning och innovation samt modern industripolitik.

Förhandlingar om ett inremarknadsprogram inleddes med Europaparlamentet. I rådet antogs en allmän riktlinje om direktivet om grupptalan för konsumenter, som erbjuder konsumenterna ett nytt rättsmedel. Den digitala ekonomin behandlades i olika sammansättningar av rådet. Bland annat de kunskapsbehov och juridiska frågor som hänger samman med artificiell intelligens samt en människocentrerad dataekonomi och digitala transporttjänster behandlades.

Inom transportsektorn gjordes det framsteg i lagstiftningsfrågor. Med Europaparlamentet nåddes en överenskommelse om sociala frågor och marknadsfrågor i ett rörlighetspaket inom landsvägstransport, om energimärkning av däck och om förslagen om elektronisk godstransportinformation.

Finland inledde en diskussion på EU-nivå om välfärdsekonomi, det vill säga om det ömsesidiga stödet mellan ekonomi och människors välfärd. I rådets slutsatser om välfärdsekonomi uppmanas kommissionen att för EU föreslå en långsiktig strategi, som bygger på välfärdsekonomiskt tänkande och vars mål är att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt mest inkluderande klimatneutrala ekonomi. I jämställdhetsslutsatserna föreslås prioriteringar för beredningen av kommissionens kommande jämställdhetsstrategi och framhävs integrering av ett jämställdhetsperspektiv, särskilt i den ekonomiska politiken och budgeteringen.

Ministrarna diskuterade också arbetets framtid, kompetensbehov, livslångt lärande samt stärkande av icke-diskriminering och likabehandling. Dessutom sammankallade Finland det första gemensamma mötet mellan finansministrarna och utbildningsministrarna. Vid mötet behandlades utbildningens och kompetensens betydelse vid skapandet av en stark ekonomisk grund.

På dagordningen för handelspolitiken stod det svåra läget i det multilaterala handelssystemet och främjande av EU:s bilaterala handelsförbindelser, särskilt förbindelserna mellan EU och Förenta staterna. Finland lyfte också upp klimatfrågor och handelsförbindelserna med Kina till diskussion.

Förslag till rättsakter om budgetinstrumentet för euroområdet behandlades i rådet. Instrumentet är en del av det förhandlingspaket om den fleråriga budgetramen som överlämnats till Europeiska rådet.

Rådets slutsatser om kapitalmarknadsunionens framtid och om de strategiska prioriteringarna för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism antogs. I december nåddes en politisk överenskommelse om taxonomin för hållbar finansiering.

EU som global klimatledare

Ilmastojohtajuus

Vid sitt möte i december fastställde Europeiska rådet målet att göra unionen klimatneutral senast 2050 i enlighet med Parisavtalet. Ett medlemsland kunde inte förbinda sig att uppfylla detta mål. Därför kommer Europeiska rådet att återkomma till frågan i juni.

Finland förde in klimatperspektivet på dagordningen för nästan alla rådsmöten och flera av de informella ministermötena. Vid diskussionerna behandlades bland annat en rättvis övergång till en klimatneutral ekonomi, utsläppsminskningar inom transport- och energisektorn, livsmedelstrygghet och bindning av koldioxid i marken inom jordbruket.

Klimat- och energimålen för 2030 fördes framåt. En ökning av ambitionen för EU:s klimatpolitik diskuterades och man kom överens om EU:s ståndpunkter inför partskonferensen om det internationella klimatavtalet i december 2019.

I miljörådets slutsatser gavs ett starkt budskap om att den cirkulära ekonomin bör inkluderas i den nya kommissionens arbetsprogram. Den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar när det gäller att bromsa klimatförändringarna och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

I december antogs rådets slutsatser om en global plan för biologisk mångfald och om insatser för att skydda och återställa skog med beaktande av skogens klimatpåverkan. Planen för biologisk mångfald är en del av EU:s förberedelser inför partsmötet om FN:s konvention om biologisk mångfald.

Säkerställande av medborgarnas övergripande säkerhet

Kokonaisturvallisuus

Finlands mål var att stärka unionens inre och yttre säkerhet samt försvarssamarbetet för att säkerställa medborgarnas övergripande säkerhet. När det gäller att motverka hybridhot togs ett konkret steg framåt i och med att en övergripande arbetsgrupp inrättades för att samordna rådets arbete. Dessutom ordnades flera scenariobaserade diskussioner på hög nivå för att stödja lägesmedvetenheten och kriståligheten. Ordförandeskapet utarbetade en rapport om resultaten, och i rådets slutsatser presenteras hur arbetet går vidare.

Under Finlands ordförandeskap främjades också it-säkerheten. EU:s gemensamma strategi för it-säkerheten hos 5G-nät framskred avsevärt.

EU:s höga representant ansvarar för främjandet av säkerhets- och försvarssamarbetet i rådet, men som ordförande främjade Finland diskussionen om konsekvenserna av digitalisering och artificiell intelligens för försvaret och ur klimatsynpunkt för säkerheten och försvaret. Även den strategiska diskussionen om EU:s säkerhets- och försvarssamarbete påskyndades.

*****

Under Finlands ordförandeskap hölls det 52 rådsmöten. I Finland ordnades 131 möten, av vilka sex var informella ministermöten.

Vid mötesarrangemangen iakttogs principen om hållbarhet. Jämfört med ett ordinarie ordförandeskap minskade klimatavtrycket med upp till 70 procent. Ordförandeskapet kompenserade växthusgasutsläppen från mötesresor i stället för att ge traditionella ordförandeskapsgåvor.