Meny

Seminarium om den framtida öppenheten i EU

Plats: Europeiska unionens råd – Europa byggnad, pressrummet, Bryssel

I den strategiska agenda som antogs av Europeiska rådet för de kommande fem åren läggs tonvikten vid att EU:s institutioner ska respektera principerna om demokrati, rättsstatlighet, öppenhet och jämställdhet mellan medlemsstaterna. Dessutom framhävs i agendan vikten av att få en bättre dialog med medborgarna, civilsamhället och arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala aktörer. 

Ett demokratiskt och effektivt styre bygger på legitimitet och förtroende. Att upprätthålla dessa värden är av grundläggande betydelse för EU. Det är också viktigt att erbjuda medborgarna nya sätt att delta i beslutsfattandet och att uppmuntra dem till ett brett deltagande i den digitala tidsåldern. Samtidigt finns det mer information att tillgå än någonsin tidigare. Informationspåverkan nästlar sig in i vårt samhälle och fokuserar inte enbart på val utan också på att kasta en skugga över den allmänna debatten. Det har blivit svårare att skilja falska nyheter från tillförlitlig och officiell information. Öppenhet är ett effektivt sätt att motarbeta desinformation. När det finns tillräckligt med korrekt information från tillförlitliga källor finns det mindre utrymme för desinformation.

Under de senaste tjugo åren har EU:s öppenhet förbättrats avsevärt, men det har också uppstått nya utmaningar. Lissabonfördraget uppdaterade EU:s bestämmelser om öppenhet i två viktiga avseenden. För det första stärkte det principerna om insyn i lagstiftningen och för det andra utvidgade det tillämpningsområdet för bestämmelserna om allmän tillgång, så att tillämpningsområdet omfattar EU:s alla institutioner, organ, kontor och byråer. Europeiska unionens domstol har genom sin lagfarenhet när det gäller insyn i lagstiftningen uppställt vissa kriterier för EU:s lagstiftande organ och betonar öppenheten som en huvudfaktor när det gäller rätt till delaktighet och demokratiskt deltagande i EU:s beslutsfattande. EU-byråerna fokuserar allt mer på frågor som är viktiga för de europeiska medborgarna och företagen. EU-byråerna samarbetar också med nationella myndigheter som delar dokument och information med andra. Samtidigt påverkar den tekniska utvecklingen hur dokument produceras och hur de görs tillgängliga.

Allt detta påverkar vidareutvecklingen av å ena sidan medborgarnas rätt att delta i beslutsfattandet och å andra sidan EU:s institutioners rätt att skydda beslutsfattandet om det är motiverat med hänsyn till andra allmänna intressen eller behovet av att säkerställa effektiviteten och integriteten i beslutsfattandet.

Syftet med detta seminarium, som ordnas av Finlands EU-ordförandeskap och juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, är att överblicka den senaste utvecklingen och att diskutera hur EU:s öppenhet bör utvecklas med hjälp av experter från EU:s institutioner och byråer, det civila samhället och den akademiska världen. 

Seminariets upplägg

Seminariet öppnas av ambassadör Marja Rislakki, Finlands ständiga representant vid EU. Diskussionerna leds av Päivi Leino-Sandberg, professor i transnationell Europarätt vid Helsingfors universitet. Vid seminariet utforskas den framtida öppenheten i EU utifrån två teman. Det första av dem placerar öppenheten i ett bredare sammanhang och tar även hänsyn till de utmaningar som den tekniska utvecklingen medför. Det andra temat fokuserar på förordning 1049/2001, utgår från rättspraxis och granskar hur förordningen har stått sig genom tiderna.

Vänligen notera att anmälan är obligatorisk för alla deltagare, inklusive dem som redan har tillträde till rådet.

Närmare frågor kan sändas till [email protected]

Mer information om Finlands EU-ordförandeskaps öppenhetsagenda

Preliminärt program

9.00 Anmälan och kaffe

10.00 Öppningsanförande - Marja Rislakki, ambassadör, Finlands ständiga representant vid EU

Tema I – Att gå framåt inom öppenheten 

Inledningsanförande av moderator Päivi Leino-Sandberg, professor i transnationell Europarätt, Helsingfors universitet
Reijo Kemppinen, generaldirektör, Kommunikation och information, Rådets generalsekretariat
Mathieu Bion, chefredaktör, Agence Europe
Helen Darbishire, vice ordförande och verkställande direktör, Access Info Europe
Herwig Hofmann, professor i europeisk och transnationell offentlig rätt, universitetet i Luxemburg

Diskussion

12.30–13.30 Lunch med möjlighet till nätverksbyggande

Tema II – Reglerad tillgång till dokument, utsikterna de kommande 20 åren

Inledningsanförande av moderator Päivi Leino-Sandberg, professor i transnationell Europarätt, Helsingfors universitet

María Oliván-Avilés, chef för enheten Transparency, Document Management & Access to Documents (öppenhet och insyn, dokumentförvaltning och tillgång till dokument), Generalsekretariatet, Europeiska kommissionen
Chiara Malasomma, chef för Enheten för transparens, Direktoratet för interinstitutionella frågor och lagstiftningssamordning, Generaldirektoratet för parlamentets ledning

Fernando Florindo Gijon, chef för enheten för informationstjänst, Rådets generalsekretariat
Dirk Detken, chef för den juridiska enheten, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
 

Diskussion

Kaffepaus

Onno Brouwer, partner, Freshfields, Bruckhaus and Deringer
Anaïs Berthier, senior jurist, ClientEarth
Hielke Hijmans, juris doktor, ledamot av Meijers Committee
Graham Smith, äldre rådgivare, Europeiska ombudsmannens kansli

Diskussion 

16:45 Slutord av moderatorn

 

Tidpunkt

24.9.2019 9.00 – 17.00

Arrangör

EU2019FI

Mer information