I sitt ordförandeskapsprogram lovade Finland stärka de gemensamma värdena och rättsstatsprincipen som hörnstenar i unionen. Under det sex månader långa ordförandeskapet har vi gjort vårt bästa för att hålla det löftet.

Förbättring av EU:s förmåga att motverka hybridpåverkan och av motståndskraften mot föränderliga säkerhetshot i våra samhällen har ingått i huvudmålen för Finlands ordförandeskap.

Att bekämpa korruption är vår allas gemensamma uppgift, och Europeiska unionen har möjlighet att föregå med gott exempel i detta avseende. Under EU-ordförandeskapet har Finland lyft fram bekämpningen av korruption i rådets agenda.

Finlands EU-ordförandeskap närmar sig sitt slut. Trots att vårt ordförandeskap inföll vid en utmanande tidpunkt med Europaparlamentsval och tillsättande av en ny kommission har situationen kunnat utnyttjas i migrations- och asylpolitiken: Under Finlands ordförandeskap har det tagits en behövlig timeout i diskussionen innan den nya kommissionen lägger fram nya författningsförslag nästa år.

Ojämlikhet mellan könen är inom många livsområden en verklighet i EU. Statistiken visar ihållande skillnader i lön och pension mellan könen och en högre risk för fattigdom bland kvinnor än bland män. Ensamförsörjare befinner sig i en särskilt svår ekonomisk situation.

För tio år sedan uppnåddes en avgörande vändning i stärkandet av den rättsliga ställningen för och betydelsen av de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen. Även om de grundläggande rättigheternas betydelse i unionen och dess lagstiftning redan före det ökat så småningom, var det först genom Lissabonfördraget som Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i december 2009 fick samma rättsliga värde som EU:s grundfördrag. Stadgan blev således juridiskt bindande och dess bestämmelser förpliktande inte bara för EU:s offentliga organ utan också för medlemsstaterna, inklusive deras domstolar och myndigheter, inom EU-rättens tillämpningsområde.

I Europa insjuknar årligen cirka 120 000 arbetstagare i arbetsrelaterad cancer och 80 000 dör i den. Uppskattningsvis 53 procent av alla arbetsrelaterade dödsfall i Europeiska unionen och andra utvecklade länder orsakas av cancer. Bekämpningen av arbetsrelaterad cancer har effektiviserats i Europa under de senaste åren.

I reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik har det ända sedan kommissionens meddelande och lagstiftningsförslag lades fram varit klart att förbättring av miljöns tillstånd och bemötande av klimatförändringar är centrala mål. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken svarar på globala utmaningar såsom bland annat minskad biologisk mångfald och snabbare klimatförändringar. Vid förhandlingarna om reformen har alla medlemsländer framhävt att målet är viktigt.

Klimatavtalet från Paris innehåller strikta mål för att minska utsläppen av växthusgaser. Vissa länder har ställt upp ännu mer ambitiösa mål: till exempel Finland eftersträvar koldioxidneutralitet före 2035. Konferensen SET-Plan samlar experter inom energisektorn i mitten av november till Helsingfors för att diskutera energiteknik och koldioxidsnål teknik samt hur forskning och innovation på energiområdet kan bidra till klimatsmarta lösningar.

Med hjälp av hybridpåverkan försöker man undergräva medborgarnas förtroende för demokratin och de europeiska värdena och försvaga EU:s enighet. Hybridpåverkan har bland annat förekommit i försök att påverka valresultat, manipulera sociala medier och lamslå de offentliga tjänsterna genom cyberangrepp – utan att glömma förgiftningsfallet i Salisbury. Hybridhot som utvecklas snabbt är således en utmaning på lång sikt, och under Finlands EU-ordförandeskap har man satsat stort på beredskap för och bekämpning av dem.