Statsminister Sanna Marin: Europeiska unionen står inför en ny era
Finland har som ordförande i Europeiska unionens råd lett unionen mot ett nytt decennium och en socialt rättvis och miljömässigt hållbar framtid.
Henriikka Leppo och Kaisa Männistö: Rättsstatsprincipen i EU – vad händer efter Finlands ordförandeskap?
I sitt ordförandeskapsprogram lovade Finland stärka de gemensamma värdena och rättsstatsprincipen som hörnstenar i unionen. Under det sex månader långa ordförandeskapet har vi gjort vårt bästa för att hålla det löftet.
Tapani Piha, Sari Palojoki, Tuula Helander och Pasi Mustonen: Tekniken kan skapa välfärd och hållbar tillväxt
Finland har under sitt EU-ordförandeskap strävat efter att skapa diskussion om samspelet mellan människors välfärd och ekonomisk tillväxt. Den 24 oktober 2019 antog Europeiska unionens råd slutsatser om välfärdsekonomi vid det andra mötet i rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor under Finlands ordförandeskap.
Claus Lindroos: Allt fler människor behöver humanitärt bistånd – vad kan Europeiska unionen göra?
FN:s rapport Global Humanitarian Overview 2020 är oroande läsning. Totalt 168 miljoner människor i cirka 50 länder behöver akut hjälp. Nästa år kommer biståndsarbetet att behöva cirka 29 miljarder dollar. Siffrorna kommer sannolikt att växa under de närmaste åren. Största delen av biståndsbehoven beror på konflikter, men klimatförändringarna ökar sannolikheten för naturkatastrofer och skador som orsakas av dessa.
Juha Niemelä och Marja Kokkonen: EU effektiviserar åtgärder för att bevara världens skogar
Skogarnas betydelse är ytterst viktig, med tanke på både koldioxidbindningen, bevarandet av den biologiska mångfalden och stödjandet av olika näringar i hela världen. Klimatkrisen och de omfattande och förödande skogsbränderna har lyft fram skogarnas betydelse.
Tuomo Kurri: Migrationsdiskussionen under Finlands ordförandeskap har varit aktiv och framtidsinriktad
Finlands EU-ordförandeskap närmar sig sitt slut. Trots att vårt ordförandeskap inföll vid en utmanande tidpunkt med Europaparlamentsval och tillsättande av en ny kommission har situationen kunnat utnyttjas i migrations- och asylpolitiken: Under Finlands ordförandeskap har det tagits en behövlig timeout i diskussionen innan den nya kommissionen lägger fram nya författningsförslag nästa år.
Tytti Tuppurainen: Framtidens EU behöver en modern budgetram
Måndagen den 2 december fick medlemsländerna ordförandelandets förslag till EU:s fleråriga budgetram 2021–2027. Som rådsordförande har Finland färdigställt förslaget, det vill säga infört konkreta siffror i förslaget till budgetram.
Eeva Raevaara: Vårt mål är ett jämställt Europa
Ojämlikhet mellan könen är inom många livsområden en verklighet i EU. Statistiken visar ihållande skillnader i lön och pension mellan könen och en högre risk för fattigdom bland kvinnor än bland män. Ensamförsörjare befinner sig i en särskilt svår ekonomisk situation.
Jaana Husu-Kallio: Den europeiska livsmedelspolitiken handlar om klimat och ekonomi samt människornas och miljöns välbefinnande
Det finländska ordförandeskapet ordnade denna höst tillsammans med kommissionen ett möte som gav medlemsländerna möjlighet att redogöra för sina egna synpunkter på en hållbar livsmedelspolitik och bistå kommissionen i beredningen. Livsmedelspolitiken har ett nära samband med den nya kommissionens program om en grön giv (Green Deal). Varför vill EU nu ha en gemensam livsmedelspolitik? Vad vill man uppnå med en hållbar europeisk livsmedelspolitik?
Sonya Walkila: Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – redan i tio år en integrerad del av den europeiska rätten, det europeiska livet och de europeiska värdena
För tio år sedan uppnåddes en avgörande vändning i stärkandet av den rättsliga ställningen för och betydelsen av de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen. Även om de grundläggande rättigheternas betydelse i unionen och dess lagstiftning redan före det ökat så småningom, var det först genom Lissabonfördraget som Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i december 2009 fick samma rättsliga värde som EU:s grundfördrag. Stadgan blev således juridiskt bindande och dess bestämmelser förpliktande inte bara för EU:s offentliga organ utan också för medlemsstaterna, inklusive deras domstolar och myndigheter, inom EU-rättens tillämpningsområde.
Petteri Vuorimäki: EU bör uppdatera sin arktiska politik
Under de senaste åren har det internationella intresset för Arktis och Antarktis fått helt nya proportioner. Många länder följer med intresse Arktiska rådets arbete och vill delta i dess verksamhet, antingen som observatör eller på annat sätt. Även deltagande i forskningssamarbete inom ramen för Antarktisfördraget och i diskussionen om regionen intresserar.
Riitta Sauni: Bekämpningen av arbetsrelaterad cancer ska effektiviseras i Europa
I Europa insjuknar årligen cirka 120 000 arbetstagare i arbetsrelaterad cancer och 80 000 dör i den. Uppskattningsvis 53 procent av alla arbetsrelaterade dödsfall i Europeiska unionen och andra utvecklade länder orsakas av cancer. Bekämpningen av arbetsrelaterad cancer har effektiviserats i Europa under de senaste åren.
Laura Vilkkonen: Europa är värt en människoinriktad och rättvis dataekonomi
Mängden digitala data ökar exponentiellt. Redan nu utgör data en betydande förmögenhetsmassa med tanke på den allmänna ekonomiska utvecklingen. Med hjälp av data skapas framtidens tjänster, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. För att trygga utvecklingen måste vi ta ansvar för tillgången till data samt för dataskyddet och datasäkerheten. Vid en konferens om dataekonomi den 25 och 26 november i Helsingfors kommer vi att gå in på djupet i dataekonomin.
Ambitiösare miljö- och klimatmål för den gemensamma jordbrukspolitiken
I reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik har det ända sedan kommissionens meddelande och lagstiftningsförslag lades fram varit klart att förbättring av miljöns tillstånd och bemötande av klimatförändringar är centrala mål. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken svarar på globala utmaningar såsom bland annat minskad biologisk mångfald och snabbare klimatförändringar. Vid förhandlingarna om reformen har alla medlemsländer framhävt att målet är viktigt.
Cyber Ranges Federation – bättre cyberkompetens genom samarbete
Cyber Ranges Federation-projektet går ut på att skapa en EU-täckande sluten cyberövningsomgivning åt försvarsförvaltningarna i medlemsländerna. Avsikten är att utveckla medlemsländernas beredskap och träning genom vilka de förbereder sig inför cyberhot.
Timo Ritonummi: Konferensen SET-Plan i Helsingfors tacklar klimatutmaningen genom att främja koldioxidsnål teknik
Klimatavtalet från Paris innehåller strikta mål för att minska utsläppen av växthusgaser. Vissa länder har ställt upp ännu mer ambitiösa mål: till exempel Finland eftersträvar koldioxidneutralitet före 2035. Konferensen SET-Plan samlar experter inom energisektorn i mitten av november till Helsingfors för att diskutera energiteknik och koldioxidsnål teknik samt hur forskning och innovation på energiområdet kan bidra till klimatsmarta lösningar.
Taina Nikula: Ekonomins nya riktning – mer cirkulation, sparsamhet och smarta lösningar
I Europa söker man nya sätt att bromsa klimatförändringarna. Cynikerna säger att man nu återgår till att laga och lappa som i gamla tider, medan andra anser att vi står inför en stor förändring, som på ett genomgripande sätt lägger om kursen för ekonomin. Miljö- och klimatministrarna tillförde diskussionen sina egna riktlinjer genom att vid mötet i miljörådet i oktober anta de slutsatser om den cirkulära ekonomin som beretts under ledning av Finland.
Tiina Ferm: Hybridhot är en utmaning för Europa
Med hjälp av hybridpåverkan försöker man undergräva medborgarnas förtroende för demokratin och de europeiska värdena och försvaga EU:s enighet. Hybridpåverkan har bland annat förekommit i försök att påverka valresultat, manipulera sociala medier och lamslå de offentliga tjänsterna genom cyberangrepp – utan att glömma förgiftningsfallet i Salisbury. Hybridhot som utvecklas snabbt är således en utmaning på lång sikt, och under Finlands EU-ordförandeskap har man satsat stort på beredskap för och bekämpning av dem.