Digitaliseringen är ett av de genomgående temana under Finlands EU-ordförandeskap. Vårt mål är att förstärka digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen i syfte att stöda europeisk konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Vi vill dessutom lyfta fram en människoorienterad digital förvaltning.

Med anledning av Finlands EU-ordförandeskap arrangeras huvudevenemanget under Europeiska veckan för yrkesutbildning i Finland i år. Yrkesutbildningsveckan ordnas av Europeiska kommissionen varje år. Den erbjuder en utmärkt möjlighet att ge yrkesutbildningen positiv synlighet och europeiska yrkesutbildningsexperter möjlighet att diskutera hur yrkesutbildningen kan utvecklas.

Kopplingen mellan transport och kommunikation har gjort transporterna digitala. Stora mängder data behövs redan nu för till exempel navigering, biljett- och betalningstransaktioner och automatisering. Utnyttjandet av data är inte ett självändamål, utan det viktiga är det som uppnås med data. Producerar data i kombination med transporter hållbarare tjänster, som tillgodoser konsumenternas behov?

Det multilaterala handelssystem som bygger på Världshandelsorganisationen (WTO) har fortfarande stora svårigheter. Ensidiga handelsåtgärder samt ökningen av protektionism får organisationen att vackla. Handelsförhandlingarna har inte framskridit på önskat sätt och man har inte heller klarat av att reformera WTO:s regelverk.

Huvudtemat vid det informella mötet mellan jordbruksministrarna är bindning av koldioxid i marken som en klimatåtgärd inom jordbruket. Det lönar sig att närma sig mötet på samma sätt som man går in i en finsk rökbastu, nämligen med huvudet lite nedböjt – dörröppningarna till gamla bastur är små – och med utsträckta händer för att kunna ta sig fram i halvmörkret. Vi går mot någonting nytt.

Ett fungerande finansieringssystem upprätthåller ekonomisk verksamhet och samhällsverksamhet. Därför skulle ett angrepp mot de kritiska punkterna i det finansiella systemet få hela samhället på knä. Som EU-ordförande lyfter Finland upp till diskussion de nya hoten på finansmarknaden samt den politiska dimensionen av motverkandet av hoten.

EU:s strategiska agenda för 2019–2024 lyfter tydligt fram de gemensamma värdena. I agendan konstateras att dessa värden är grunden för Europas frihet, säkerhet och välstånd. Inom EU, och också i vidare kretsar, har man emellertid blivit tvungen att inse att de problem som är förknippade med tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna, en fungerande demokrati och rättsstaten får grunden för våra samhällen att vackla.

EU:s försvarssamarbete har haft medvind. Nya initiativ har påbörjats och gamla strukturer har moderniserats. Tidigare hade endast sakkunniga som var insatta i EU:s försvarsfrågor hand om frågorna, men under de senaste åren har dessa frågor till och med behandlats vid EU-ledarnas toppmöten.

Under Finlands första EU-ordförandeskap för 20 år sedan fastställde EU:s stats- och regeringschefer en viktig politisk riktlinje. Det bestämdes att EU ska göras till ett område som bygger på frihet, säkerhet och rättvisa.

Efter ingåendet av Parisavtalet om klimatförändringar har det kommit nya klimatledare. Nu är såväl små öriken, EU, Kina och Kanada som städer, företag och strejkande skolelever ledare. Man kan alltså leda klimatpolitiken även om man inte är stor. Det här är en god nyhet också för EU.