Meny

Omvälvningar i arbetslivet och kompetens 

De tekniska förändringarna, arbetets nya former och det förändrade kompetensbehovet som detta medför har de senaste åren också styrt EU:s sysselsättningspolitiska diskussion. Kompetenssatsning är en naturlig utgångspunkt under Finlands EU-ordförandeskap.

Plattformsekonomi, teknisk utveckling och AI förändrar på ett oåterkalleligt sätt de ekonomiska strukturerna, olika arbetsuppgifter, arbetsformer och till och med hur vi har vant oss att uppfatta arbete. Säkerställande av kompetensen är en ödesfråga för Europa, och vikten av mänskligt kapital som en framgångsfaktor för Europa är allmänt erkänd.

Det finns ännu stora skillnader mellan medlemsländerna i fråga om praktiska åtgärder vid utveckling av kompetens och färdigheter. EU måste finna en modell som åstadkommer en socialt och ekonomiskt stark och rättvis union. För att kunna åstadkomma detta bör unionens åtgärder ha medborgarnas stöd och förtroende.

EU:s kompetensstrategi till stöd för medlemsländerna

Kompetensutveckling ska vara flexibelt och kontinuerligt, verkligt kontinuerligt livslångt lärande som fortgår under hela karriären oavsett utbildningsbakgrund. Det finns fortfarande utmaningar med att genomföra detta på EU-nivå. Uppmärksamhet ska fästas vid både medborgarnas grundläggande färdigheter och kompetens som kräver specialisering för att kunna svara mot den internationella konkurrensen. Behovet av framförhållning, rådgivning och handledning som gäller kompetensutveckling ökar. Under sitt EU-ordförandeskap ordnar Finland en EU-konferens om kontinuerligt lärande och handledning som en del av veckan European Vocational Skills.

En investering i människor bör ses som ett strategiskt val som säkerställer unionens konkurrensförmåga. EU behöver en arbetslivsorienterad kompetensstrategi baserad på kunskap och kompetens. EU ska aktivt stödja medlemsländernas åtgärder för att stärka framtidsorienterat kontinuerligt lärande.

Det behövs effektiva incitament och bästa europeiska praxis som kan tillämpas på dem. Man måste även överväga hur man kan främja genomförandet av kontinuerligt lärande genom att anvisa unionens finansiering.

Tillgången på arbetskraft och arbetskraftens rörlighet är centrala frågor

Arbetsmarknadens matchningsproblem och tillgången på kompetent arbetskraft hör även ihop med främjandet av sysselsättningen för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden genom att bland annat utveckla färdigheterna och kompetensen. Finland har under sin ordförandeskapsperiod för avsikt att väcka diskussion även om detta genom att utarbeta rådets slutsatser om ökad delaktighet på arbetsmarknaden. I slutsatserna beaktas särskilt partiellt arbetsföra personers ställning på arbetsmarknaden.

Digitala lösningar förbättrar också arbetskraftens rörlighet internationellt. Arbetskraftens ökade rörlighet förutsätter att man förbereder sig inför eventuellt missbruk och god praxis som underlättar utländska arbetstagares och deras familjers integration i medlemsländerna. Genom myndighetsrådgivning kan man också påverka främjandet av arbetskraftens rörlighet. Under Finlands EU-ordförandeskap firas även Internationella arbetsorganisationen ILO:s 100-årsjubileum, och i anslutning till det utarbetar Finland rådets slutsatser under sitt ordförandeskap. I slutsatserna begrundas de globala utmaningarna och lösningarna med utnyttjandet av arbetskraft mer ingående.

Ytterligare information

Pauliina Porkka, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 048 278, [email protected]

Liisa Heinonen, regeringsråd, tfn +358 295 064 131, [email protected]

Riikka-Maria Turkia, specialsakkunnig, tfn +32 2 2878 583, [email protected]