Människornas välfärd är ett av Europeiska unionens huvudmål. Trots det uppfattas EU fortfarande i stor utsträckning som en ekonomisk union med en inre marknad. Har EU glömt bort människan? Kan det skapas en bättre koppling mellan ekonomin och välfärden?

Förhandlingsläget i fråga om den fleråriga budgetramen, förberedelserna inför Europeiska rådets möte i oktober samt stärkande av respekten för rättsstatsprincipen är frågor på dagordningen vid mötet i allmänna rådet den 16 september.

När EU:s finansministrar samlas till ett informellt ministermöte i Helsingfors den 13–14 september blir effektivisering av de insatser som bromsar klimatförändringarna och förberedelser inför hybridhot centrala teman.

Våldsbejakande radikalisering och aktivare extrema rörelser är en gemensam utmaning för hela Europa och ett gränsöverskridande hot. Extremismen har som mål att skapa rädsla och otrygghet, och dess verksamhet undergräver människornas tillit till samhället. Våldsbejakande extremism främjar ideologier som strider mot Europeiska unionens grundläggande värden.

EU:s strategiska agenda för 2019–2024 lyfter tydligt fram de gemensamma värdena. I agendan konstateras att dessa värden är grunden för Europas frihet, säkerhet och välstånd. Inom EU, och också i vidare kretsar, har man emellertid blivit tvungen att inse att de problem som är förknippade med tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna, en fungerande demokrati och rättsstaten får grunden för våra samhällen att vackla.

Europeiska unionen grundar sig på gemensamma värden, som garanterar dels ett fungerande samarbete, dels förutsättningar för hållbar verksamhet i staterna. Det kan dock inte ses som en självklarhet att dessa värden uppfylls. I nästa vecka ordnar justitieministeriet och statsrådets kansli en konferens där det diskuteras hur EU:s grundläggande värden, de grundläggande rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin kan stärkas.

Rådet vill att EU:s budget även fortsättningsvis ska vara inriktad på att stärka den europeiska ekonomin och öka dess konkurrenskraft. Andra prioriterade frågor är bl.a. tillräcklig finansiering för migration och skyddet av EU:s yttre gränser, stärkande av civilskyddet, åtgärder mot klimatförändringarna och tillhandahållande av tillräckliga resurser för yttre åtgärder i linje med EU:s strategiska intressen.

Temana vid det informella mötet mellan EU:s utrikesministrar var Mellanöstern, Arktis, hybridhot samt regionalt samarbete med partnerna på västra Balkan. Efter mötet ordnade Finland en separat lunch, som inbjudna människorättsförsvarare från olika håll i världen också deltog i.

Temana vid det informella mötet mellan försvarsministrarna var artificiell intelligens och ny teknik, hybridhot, sjöfartsskydd och klimatförändringarnas inverkan på försvaret. Ordförande för mötet i Helsingfors den 28–29 augusti var Federica Mogherini, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Finland representerades av försvarsminister Antti Kaikkonen.

När EU:s finansministrar samlas till ett informellt ministermöte i Helsingfors den 13–14 september blir effektivisering av de insatser som bromsar klimatförändringarna och förberedelser inför hybridhot centrala teman.