Hoppa till innehåll

Klimatuppvärmning och mål för utsläppsminskning

Enligt den rapport som publicerats av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har jordens temperatur redan stigit med ungefär en grad jämfört med förindustriell tid, det vill säga 1850–1900. Om uppvärmningen fortsätter i samma takt som i dag, kommer 1,5-gradersgränsen att överskridas före mitten av århundradet. 

Enligt IPCC:s rapport kommer en klimatuppvärmning på över 1,5 grader att avsevärt påskynda att arter dör ut, att allt fler områden blir livsodugliga och att vattentillgången och matproduktionen hotas.

För att bromsa klimatförändringarna är det viktigt att minska de utsläpp av växthusgaser som leder till att jorden värms upp. Minskningen förutsätter internationellt samarbete. Kärnan i den internationella klimatpolitiken består av FN:s klimatkonventioner, det vill säga Kyotoprotokollet samt Parisavtalet. Parisavtalet slöts i december 2015. 

Parisavtalet syftar till att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen betydligt under två grader jämfört med förindustriell nivå. De länder som har förbundit sig vid avtalet strävar efter att vidta åtgärder som får uppvärmningen att stanna under 1,5 grader. 

EU har en central roll i den internationella klimatpolitiken 

Även EU har en viktig roll i den internationella klimatpolitiken. Fram till 2020 styrs EU:s klimatpolitik av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar och av EU:s klimat- och energipaket. Parisavtalet gäller tiden efter 2020, det vill säga tiden efter att den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet har löpt ut. 

För närvarande diskuterar medlemsländerna EU:s mål för utsläppsminskning 2030 och 2050. EU och de övriga parterna i Parisavtalet har förbundit sig att under 2020 uppdatera sina nationella mål för utsläppsminskning 2030 och att för FN lägga fram långsiktiga mål för utsläppsminskning. 

Europeiska kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi  inledde en diskussion om hur Europa ska anta och lägga fram den långsiktiga klimatstrategin till FN. I strategin fram till 2050 ska det till exempel slås fast om EU förbinder sig att vara klimatneutralt och hur det ska ske. Ett klimatneutralt samhälle innebär att utsläpp produceras endast så mycket som man kan avlägsna ur atmosfären. Strategidiskussionen fortsätter under Finlands EU-ordförandeskap.

Tre plock ur EU:s klimatpolitiks historia:

  1. Efter publikationen av den mellanstatliga panelen för klimatförändringars (IPCC) första rapport 1990, när rådet förberedde sig för FN:s klimatmöte, förde Europeiska rådet de första diskussionerna om klimatförändringar. Då beslutade man att EU:s utsläpp av växthusgaser ska minskas till 1990 års nivå senast 2001. 
  2. År 1997 slöts det första juridiskt bindande klimatavtalet, det vill säga Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet kompletterar FN:s ramkonvention om klimatförändring och främjar måluppnåendet genom att fastställa juridiskt bindande åtaganden för de utvecklade ländernas utsläpp av växthusgaser. EU och dess medlemsländer har ratificerat konventionen. EU har utarbetat ett energi- och klimatpaket, som sträcker sig fram till 2020 och som genomför målen enligt Kyotoprotokollet.
  3. År 2016 ratificerade EU officiellt Parisavtalet. Parisavtalet är ett globalt klimatavtal, som slöts den 12 december 2015 i Paris. Avtalet innehåller en verksamhetsplan för hur uppvärmningen av jorden ska begränsas till betydligt mindre än 2 grader Celsius. Avtalet tillämpas från och med 2020. EU genomför Parisavtalet genom ett lagstiftningspaket som sträcker sig fram till 2030. 

Läs mer om internationell klimatpolitik

Rådet: Kampen mot klimatförändringarna i EU

Rådet:  Infografik - Klimatförändringar: Hur ska EU nå resultat? 

Rådet: Parisavtalet om klimatförändringar  

Kommissionen: Climate strategies & targets (en)