Meny

En inkluderande ekonomisk union 

En hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter att EU vidtar målmedvetna åtgärder för att skapa en hållbarare kapitalmarknad, en färdigställd bankunion och fungerande mekanismer för lösning av kriser. EU måste också ha en öppnare samordning av den ekonomiska politiken. Det faktiska ansvaret för den ekonomiska politiken har dock respektive medlemsland.

Europa ska nu och under de kommande åren satsa på att utveckla tekniska innovationer och att bromsa klimatförändringarna. Endast en sund banksektor kan finansiera behövliga investeringar. Därför är det nödvändigt att målmedvetet minska banksektorns risker. 

Under Finlands EU-ordförandeskap är det viktigt att   

  • ambitiöst arbeta för att färdigställa bankunionen och att fortsätta diskussionerna om bland annat minskningen av risker, tillsynsbehandlingen av statslån och den gemensamma insättningsgarantin
  • stärka den gemensamma ekonomiska och monetära unionen genom att främja riskspridning på kapitalmarknaden och sålunda stöda den ekonomiska och monetära unionens hållbarhet och resiliens
  • främja hållbar och grön finansiering som en del av EU:s klimatåtgärder
  • undanröja aggressiv skatteplanering, motarbeta kringgående av skatt och minska skadlig skattekonkurrens
  • motarbeta penningtvätt och finansiering av terrorism genom att se till att de som har tillsyn över bankerna har tillräckliga befogenheter.

Under Finlands EU-ordförandeskap fortsätter också diskussionerna om att skapa ett nytt budgetinstrument för euroområdet och att stärka Europeiska stabilitetsmekanismen samt diskussionerna om beskattningen av den digitala ekonomin.

Bakgrund: Ramen för ekonomiskt samarbete

Varje medlemsland i Europeiska unionen ansvarar för sin egen offentliga ekonomi. Genom den inre marknaden och den gemensamma valutan är dock hushållen nära sammankopplade med varandra. Därför har EU-länderna förbundit sig att samordna sin ekonomiska politik.
Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) är ramen för EU-ländernas ekonomiska samarbete och konvergens. Alla medlemsländer i EU är en del av den ekonomiska unionen, det vill säga de bildar en inre marknad och samordnar sin ekonomiska politik. De länder som har den gemensamma valutan euro ingår i den monetära unionen.

Tre plock ur EU:s ekonomiska och monetära unions historia: 

  1. EMU inrättades med stöd av Maastrichtfördraget 1992. EMU är en integrationsprocess, och den omfattar framför allt samordningen av EU-ländernas politik för ekonomiska och finansiella frågor samt euroområdets gemensamma penningpolitik. Största delen av medlemsländerna har tagit i bruk den gemensamma valutan euro.
  2. I och med skuldkrisen i euroområdet stärktes EMU genom inrättandet av bland annat en bankunion, som omfattar gemensamma regler för bankerna, en gemensam tillsynsmekanism för bankerna och en gemensam mekanism för lösning av kriser i banksektorn. Förhandlingarna om en gemensam insättningsgaranti är ännu på hälft.
  3. Under de senaste åren har man utvecklat den ekonomiska och monetära unionen genom att gå vidare med bankunionen och genom att stärka Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Det har även ingåtts en preliminär överenskommelse om huvuddragen för budgetinstrumentet för euroområdet (den så kallade eurobudgeten).

Läs mer om centrala teman under Finlands EU-ordförandeskap 

EU2019FI-bakgrund: Hållbar finansiering: hållbarhetsklassificering i investeringsprocessen
EU2019FI-bakgrund: Gräsrotsfinansiering över gränserna: ökade finansieringsmöjligheter för företag

Läs mer om EU:s ekonomiska och monetära union 

Rådet: Fördjupning av EU:s ekonomiska och monetära union

Rådet: Bankunionen

Rådet: Kapitalmarknadsunionen