Hoppa till innehåll

Lågkonjunkturens år 2023

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 25.1.2024 8.07
Kolumn
Kuvassa on työ- ja elinkeinoministeriön alivaltiosihteeri Elina Pylkkänen.

Översikten för december över den offentliga arbetsförmedlingen innehåller både goda och dåliga nyheter.

Först de goda nyheterna: den kraftiga ökningen av arbetslösheten på hösten ser nu ut att jämna ut sig och rekordsiffrorna för arbetslösheten börjar synas. Ett tecken på detta är också att antalet lediga jobb ökade med 3 000 från november, och det finns fortfarande relativt många lediga jobb. Inom den offentliga arbetsförmedlingen finns det cirka 55 000 sådana, och sammanlagt över 100 000. 

Den dåliga nyheten däremot är att arbetslösheten enligt vår prognos inte kommer att sjunka från toppen på ett tag. Tillväxten låter vänta på sig själv. I december fanns det 37 000 fler arbetslösa arbetssökande än ett år tidigare. Det säsongrensade totala antalet arbetslösa närmar sig redan 300 000 när de permitterade räknas med. Arbetslösheten har ökat inom nästan alla branscher, men situationen är fortfarande värst inom byggbranschen. Det finns 7 000 fler arbetslösa inom branschen jämfört med ett år tidigare. 

Byggbranschen lider fortfarande

Tecknen på en lågkonjunktur syns tydligt i vår statistik. De branscher som sedan 2016 har haft den starkaste tillväxten hade det dystraste fjolåret. Privata bemanningsföretag och byggbranschen har drabbats hårdast av den avtagande efterfrågan. Naturligtvis ser man också i större utsträckning den svagare situationen inom de privata tjänstesektorerna. När priserna på nödvändiga nyttigheter – såsom boende, mat, el – har stigit mer än inkomsterna, förbrukar hushållen mindre icke-nödvändiga nyttigheter. Detta omfattar till exempel fritidstjänster, såsom hobbyverksamhet, tjänster inom skönhetsvården, resor, hotell och restauranger. 

Inom arbetskraften drabbar konjunkturarbetslösheten hårdast dem som är svagast etablerade på arbetsmarknaden. I en lågkonjunktur är det ännu svårare för unga, personer med utländsk bakgrund och partiellt arbetsföra att hitta ett jobb. Detsamma gäller också dem som söker arbete med enbart grundskoleutbildning. Även i en god konjunktur är arbetslösheten bland lågutbildade vanligare än bland grupper med högre utbildning, men skillnaden blir ännu större under en konjunkturnedgång. 

Arbetslösheten har också ökat inom expertyrkena, till exempel inom teknik och förvaltning. Här syns krisen inom byggbranschen tydligt. Förutom svårigheterna inom den privata sektorn, eller just därför, befinner sig även kommunerna och välfärdsområdena i ekonomiskt trångmål. Den försvagade totala efterfrågan tär på deras finansieringsbas, det vill säga bromsar upp ökningen av skatteutfallet. Inom social- och hälsovårdssektorn har varken antalet arbetstimmar eller antalet sysselsatta ökat trots att behovet av omsorg och vård har ökat kontinuerligt. 

Lappland är en positiv överraskning bland regionerna

Under hösten har arbetslösheten ökat överallt i Finland med undantag av Lappland. Där har utvecklingen varit mycket positiv. Särskilt arbetslösheten i Birkaland har ökat kraftigt. I december bröts dock den kraftigaste ökningen av arbetslösheten tydligt i flera regioner. Till exempel i Helsingfors, Satakunta och Södra Österbotten ökade antalet arbetslösa knappt alls jämfört med november.

År 2024 är inte längre dystert

År 2024 förebådar en bättre ekonomisk utveckling än i fjol. En enorm mängd investeringar i ren omställning är nära förestående. Också s.k. tillväxtföretag hyser tilltro till att genomföra planerade investeringar. Dessa företag har fortfarande brist på arbetskraft – inte enbart på högutbildade experter utan också på personer med utförande arbete. Kristallkulan visar alltså klart ljus i slutet av tunneln.  

Elina Pylkkänen
understatssekreterare